Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
1) slippa ifrån kokning, 2) ega bortföra jorden under sina ladugårdar,
3) kunna verkställa kokning ur plantladorna antingen med eget folk
eller med kronans sjudare, 4) erhålla i ersättning för hvarje lispund
1 rdr 24 skilling, om det göres med egna verktyg och eget folk, annars
32 skilling, när kronans manskap och verktyg användas men jordegaren
framskaffar veden, 5) få de betalt för all tillverkad salpeter, om de
också koka oftare än i de vanliga hvarf ven. Detsamma gäller, om flera
hemman förena sig om en plantlada, ja hela socknar och härader kunna
förena sig att anskaffa det på dem belöpande qvantum allt emot 1 rdr
24 skilling pr lispund. Med anledning af detta cirkulär utfärdade
krigskollegium ånyo en kungörelse om salpeterlador den 20 juni 1798, hvars
föreskrifter, hufvudsakligen öfverensstämmande med berättelsen den 25
November 1746, egentligen afsågo de billigaste ladorna. Ladan bör skyddas
mot vårsolens strålar, emedan dessa förflyktiga salpeterns syrliga del,
jorden lägges på ett glest golf, så att luften kan verka från alla sidor.
I Österbotten och kallare provinser användas jordgrafvar af IV2 à 2
alnars djup under stall och fähus, hvarvid bottnen bör göras af tät
tillstarnpad lera och sidorna vara lutande inåt midten, så att luften kan
intränga rundt omkring dem; dikning kring husen är dock nödvändig.
Här utdömes användningen af koksalt, saltlake och saltsjövatten.
Svartmylla eller matjord är bäst, hvilken af gödselvatten, urin och andra
förruttnade gödningsämnen fått behörig fetma. Jorden lemnas orubbad
några månader, hvarefter den omskyfflas till hela sin höjd och
hvarftals fuktas med urin och gödselvatten. Alltifrån salpeterladors införande
var Österbotten berömdt för sin salpetertillverkning, och liksom under
16- och början af 1700-talet sjudarne helst togos från Småland, togos
de numera från Österbotten.
Med år 1800 inträdde salpeterindustrien i ett nytt skede, i det att
kronan afstod från egande- och dispositionsrätt till salpeterjorden, och
genom k. förordn, den 26 Oktober 1801 infördes i stället den s. k.
salpetergärden att utgå från och med 1805, bestående deri, att af hvarje
förmedladt helt hemman, äfven kronohomman, kungsgårdar och boställen,
borde utgöras en skatt in natura af 1/2 lispund inrikes tillverkad,
oluttrad salpeter, hvarför kronan betalade tillverkningsvärdet med 1 rdr 24
sk. bko pr lispund. Handeln med salpeter blef fri och obehindrad.
Den, som brast i fullgörandet af gärden fick betala auktionspriset på
salpeter med afdrag af kronans tillskott 1 rdr 24 sk. bko pr lisp. Gärden
skulle på .anvisade lämpliga ställen levereras mellan 1 November och
1 Februari, hvilket sedan framflyttades till 1 December—1 Mars. Den
28 Februari 1805 upphäfdes den förra indelningen i sjuderidistrikt, och
i stället infördes uppbördsdistrikt med en uppbördsman för
salpeter-intägten inom hvarje län, lydande under landshöfdingen. Den, som
vid leverans lemnade luttrad salpeter fick räkna sig 14 °/o a^ vigten
till godo. Efter förlusten af Finland, hvarifrån Sverige förut erhållit
en betydande del af sin salpeter, ensamt från Wasa län erhölls 1807
10,538 lisp., blef likväl gärden mycket minskad och bristen på inhemsk
salpeter alltmera kännbar. 1809 var hela salpetergärden ej fullt 9,000
lisp., hvilket icke ens motsvarade hälften af behofvet. Man måste
derför vara betänkt på åtgärder för näringens befrämjande. Genom k.
brefvet den 11 Februari 1811 tillsattes en komité af 4 medlemmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
