Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
färgens fotografiska reproduktion approximativt uppfylda, men i alla
vanliga fall måste problemet att fotografiskt återge föremålens färger
ännu anses lika olöst och måhända olösligt som hittills.
Huruvida härutinnan i framtiden någon ändring kan komma att
ske, låter sig uppenbarligen ej nu bestämmas. På den ståndpunkt, den
fotografiskt-optiska vetenskapen för närvarande intager, synas utsigterna
dertill efter allt att döma otroligt små. I alla händelser blefve i sådant
fall den ofvan gifna förklaringen om ock i princip riktig dock
ofullständig och i behof af en säkerligen vida mer invecklad komplettering.
Rendemen†sberäkning Tid råsocker. Denna fråga har under de
sista åren varit mycket på tal i Tyskland, hvarför en kort redogörelse
för dess betydelse möjligen kan vara af intresse. Den sirap eller
melass, som erhålles vid raffinering af råsocker består till ungefär hälften
af socker, till 2/io a^ vatten och till 3/io a^ organiska och oorganiska
föroreningar, som med ett gemensamt namn kallas nichtzucker (det tyska
ordet låter ej väl öfversatta sig till svenska); i fråga om raffinadutbytet
kan man derför i allmänhet säga, att mot 3 delar nichtzucker, som
förekomma i räsoekret, svara 5 delar socker, som qvarstanna i den sista
sirapen och ej kunna utbringas derur. Medelst polarimetern kan man
med tillräcklig noggrannhet få råsockrets hela sockermängd i procent,
låt vara 96 proc, och antag vattenhalten vara 1 proc, så blir
nichtzucker 3 proc Dessa 3 proc föra med sig i sirapen 5 proc. socker, och
verkliga rendementet af raffinad antages derför till 91 proc Hade sockret
polariserat 90 proc. med en vattenhalt af 3 proc, sä hade det hållit 7
proc nichtzucker, hvilka i sirapen öfverfört 5/3 x 7 = 11,6 proc socker,
hvadan rendementet hade måst antagas till 78,4 proc Värdet af ett
socker sjunker derför ganska hastigt, när polarisationsprocenten aftager.
Hvilka ämnen i sockersaften som företrädesvis bidraga till
melassbildningen, är ej lätt att afgöra, men enligt den framstående sockerkemisten
Herzfelds undersökningar ser det ut, som om både organiska och
oorganiska ämnen kunna verka som melassbildare och det så, att små
tillsatser främmande ämnen till en sockerlösning förminska sockrets
löslighet, större tillsatser deremot öka den eller verka melassbildande.
Raffinos, C18 H32 O16 + 5 H2 O, som en tid förorsakat sockerkemisterna
mycket bekymmer och äfven varit ansedd som stark melassbildare,
synes efter nyare undersökningar vara temligen oskyldig. Vid beräkning
af raffinadrendementet har man inom praktiken afvikit från det i
föregående exempel använda förfaringssättet. I de flesta länder har man
alltifrån 1868 begagnat det s. k. askrendementet, enligt hvilket den
genom polarisation erhållna sockerprocenten minskas med 5 gånger
askprocenten (glödgningsåterstoden fuktad med svafvelsyra och ånyo
glödgad); t. ex. ett socker med 95 proc polarisation och 1 proc. aska ger
ett rendement af 90 proc. I Frankrike har man dock 1880 infört
ask-kolfficienten 4 i stället för 5 samt dessutom fråndragit 1,5 proc
raffinad-förlust. Från 1890 gör man i Frankrike också afseende på de organiska
melassbildarne på sådant sätt, att det organiska nichtzuckret multipli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
