Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
tjäran destilleras och benzolutbytet utgör 1l/2 proc. af tjärans vigt,
kan man uppskatta hela Europas årstillverkning af benzol och
homologer ensamt ur gastjära till minst 10 millioner kg., hvartill torde komma
minst 8 millioner kg. från kokserier. Största delen af all denna benzol
förbrukas i de tyska färgämnesfabrikerna.
Den lätta stenkolsoljan innehåller, såsom nämndt är, flera kolväten,
och industrien begär numera ren benzol, toluol och xylol, för hvilket
ändamål råbenzolen underkastas fraktionerad destillation i apparater,
liknande de i spritfabrikerna använda Savalle’ska destillerkolonnerna, i
hvilka oljan utsättes för en upprepad deflegmation och rektifikation.
Tiofen, som 1883 upptäcktes af V. Meyer såsom normal förorening i
äfven den renaste benzol ur stenkolstjära, kan dock ej genom
rektifikation aflägsnas derur, utan måste benzolen härför skakas med
svafvelsyra, som upptager tiofen.
Ett annat vigtigt ämne, som erhålles vid destillation af
stenkolstjäran, är antracen, hvilket fick teknisk betydelse först efter Graebes
och Liebermanns upptäckt 1869, att alizarin kunde med konst framställas
derur. Det erhålles vid tjärdestillationen i den s. k. antracenoljan, och
tjäran anses hålla omkring 0,4 proc. rent antracen. I början hyste man
farhågor, att efterfrågan på antracen för alizarintillverkning skulle
öfverstiga tillgången, men det har sedan visat sig, att tillgången ständigt
ökats och nedtryckt priset, på samma gång som det konstgjorda
aliza-rinet alldeles undanträngt det naturliga ur krapproten vunna.
Eng-land producerar och Tyskland förbrukar största delen af allt antracen.
1890 importerades till Tyskland 6,000 ton råantracen, motsvarande 1,800
ton rent antracen, och producerades 400 ton rent antracen, till ett
sammanlagdt värde af ej fullt 6 millioner mark. I stället exporterades
från Tyskland antracenfärgämnen till ett värde af 12l/2 millioner mark.
Den tyska alizarinindustrien har numera undanträngt nästan alla andra
länders.
Naftalin, som förekommer i gastjäran till mer än 4 proc. och lätt
kan erhållas i rent tillstånd, har först på de senare åren erhållit
en mera betydelsefull plats bland råämnen för tjärfärgerna. Visserligen
äro ett par naftalinfärger, nemligen Martiusgult och Magdalarödt kända
sedan rätt länge, men först med azofärgerna hafva sulfonerade
naftalinderivat mer och mer kommit till heders.
Fenol eller karbolsyra innehålles i gastjäran till 1l/2 proc. eller
lika mycket som benzol. Ehuru den tjenar till framställning af
åtskilliga färgämnen såsom pikrinsyra och rosolsyra, har den dock numera
förlorat en del af sin betydelse för färgindustrien men i stället fått stor
användning inom sprängämnestillverkningen (melinit) och antiseptiken
(salicylsyra).
De egentliga mellanprodnkterna och metoderna för dessas
framställning hafva erhållit en vetenskaplig och åskådlig förklaring genom
Kekules benzolteori, som gifvit hela den organiska och särskildt den
aromatiska kemien ett fast underlag, mäktigt att uppbära den
högresta byggnad, som snart 3 årtiondens oafbrutna kemiska forskningar
i hela den civiliserade verlden uppfört derpå. Denna år 1865
uppstälda teori antager* att benzolens molekyl kan åskådliggöras genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
