Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Men utom nämnda Brassica-arter finnes det äfven andra arter af
samma slägte, som odlas i stort uti Ostindien, nemligen Brassica glauca
(Roxb.), Brassica ramosa (Roxb.) och Brassica dichotoma (Roxb.). Dessa
arter, som alla gå under namn af »indisk raps», hänföras af Roxburgli
till det närstående slägtet Sinapis. Hooker åter hänför Brassica glauca
och Brassica dichotoma till sin Brassica campestris, och Brassica ramosa
till Sinapis (hos Hooker: Brassica) juncea L. Kiœrskou deremot anser
de tre nämnda arterna vara fullt sjelfständiga och hänför dem till slägtet
Brassica *).
Den biprodukt, som dessa Brassica-arters frön lemna efter oljans
utpressning, är väl känd i handeln under namn af indiska rapskakor. Och
det är äfven väl bekant, att dessa mindre värdefulla kakor ofta i
handeln utbjudas såsom varande kakor af europeiskt frö (således af Brassica
campestris och dess närmaste slägtingar). Den olja deremot, som dessa
indiska Brassica-arter lemna, skiljes för närvarande uti handeln alls
icke från den vanliga rof oljan. Och med namnet rofolja får man
således beteckna äfven den från de indiska Brassica-arterna
härstammande oljan.
De undersökningar öfver rofolja, som i literaturen meddelas, äro
antagligen utförda pä olja af europeiskt ursprung. Det fins, så vidt
jag-vet, icke en enda uppgift om den indiska rofoljan. Jag har nu nyligen
varit i tillfälle att undersöka en sådan indisk rofolja. Och särskildt
derför, att man vid dess undersökning lätt kan komma till den
förmodan, att man har för sig en med jordnötolja förfalskad rofolja, har
jag velat meddela följande om densamma.
De prof, som undersökts, hafva erhållits A) från svenska statens
jernvägar, B) frän ett oljeslageri nära Göteborg, C) från frön, som af
mig sjelf blifvit extraherade. Om de tre första profvens härkomst kände
jag ingenting, dä profven till mig inlemnades, och jag har visserligen
icke heller sedan erhållit alldeles säker uppgift om, af hvad slags frö
dessa oljeprof blifvit pressade, men på grund af öfverensstämmelsen
med de två andra profven är jag fullt öfvertygad, att de erhållits ur
indiskt frö. Det fjerde profvet uppgafs vara pressadt ur indisk
»guzerat»-raps. Från samma oljeslageri, som inlemnat det fjerde profvet, erhölls
prof af denna »guzerat»-raps, hvilken visade sig besta af:
gula frön af Brassica glauca............................... 92,2 proc.) Q7 t
bruna >■• » » ............................. 0,0 » j l
» >; » ramosa............................................... 0,i »
ogräsfrön.............................................................................. 0,i »
döda saker (sand m. in.)....................................................... 2,6 >
lOO,o proc.
Rent frö af Brassica glauca pulveriserades och extraherades med
petroleumeter. Oljeutbytet blef 47,05 proc.
*) Hjalmar Kiœrskou, Om fröskallens bygning hos nogle »indiske raps»-sorter, i
Botanisk tidskrift, udgivet af den botaniske förening i Kjöbenhavn, 1885,24.9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
