Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5:te Gruppen. 6:te Gruppen. 7:de Gruppen. q a n
EH3. KH,. HH. b.ae gruppen. i
E2 08. EO3. E2 07. iö+-
N—14 –––10 = 16 ––– F=19 —— I
P = 31, (317°) S = 32, (388°)| 01=35,87, (198°)| j
V = 51,i ––– Cr = 52,45, (ö.22700)JMn = 54,8,(21700) |fo = 5C, (2080°) Co = 58,e, (2070°)j
I Ni = 58,6, (1870°) Gu = 63, (1330°)|
As = 75, (5.773°) Se = 78,87, (490°) Br = 79,76, (266°)
Nb = 94 ––– Mo = 96 ––– –––= 100 Eu= 103,5 (2070°) Eh= 104, (2270°)
I Pd= 106, (1775°) Ag= 107,6,(1230°)
Sb = 120, (710°) Te =126, (725°)! J= 126,5, (387°)|
ha =182 ––– |W = 184 ––– | ––– |Os= 191,12, (2770°) Ir= 192,6,(2223°)!
I [ [Pt=194, (2050°) Au= 196, (1310°)!
Bi = 207,5, (538°) –––I ■–––
stegring. De till samma grupp hörande ämnena likna hvarandra, dock så, att de, som tillhöra
piest öfverensstämma. Elementens valens med afseende på syret stiger med gruppens ordningstal,
pubbelperiod af 14 element komma 4 hvarandra liknande element, hvilkas atomvigter äro mycket
peratur (således från — 273° C.) och visa sig, äfven de, periodiska ehuru på sådant sätt, att smält-
och heterologa serier elementarsystemets naturliga familjer och perioder
hafva en påtaglig analogi.
Antager man nu, att elementaratomerna äro modifikationer af en
gemensam grundenhet, kan man ej gerna tänka dem såsom af evighet
existerande, utan bör man då snarare tro, att de på något sätt
uppkommit, och att de såsom allt uppkommet, äro underkastade evolutionens
allmänna verldslag.
Om man genom kemiska experiment någonsin skall kunna lösa
dessa frågor, veta vi ej, men deremot har spektralanalysen redan låtit
oss kasta en blick bakom det förhänge, som döljer framtidens kemi.
Ljuset från nebulosor, belägna i verldsrymdens ändlösa fjerran, har
nemligen visat sig härstamma från gaser af allra enklaste slag och högsta
temperatur. I några af dessa, mest formlösa, massor ser man gaserna
sammanpackas och formas alldeles i öfverensstämmelse med den
Kant-Laplace’ska teorien om verldssystemens bildning ur en glödande
gasmassa, och man har också på sista tiden bevittnat det motsatta
skådespelet af en stjerna, som upplöses i en glödande gasmassa. Fixstjernan
T i kuskens sjernbild har nemligen helt plötsligt fått en stark glans,
sannolikt följden af en sammanstötning med andra kosmiska massor.
Vi se således nästan för våra ögon, huru verldar uppstå och försvinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
