Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 ton ångkol i värmevärde =] ,8 ton maskintorf = 2,o ton
skärtorf = 2,4 ton mosstorf == 2,o ton ved. Eldningsförsöken och de
kalorimetriska bestämningarne visa således god öfverensstämmelse i fråga
om stenkol och torf; att eldningsförsöken deremot gifvit sämre resultat
för ved, torde bero derpå, att eldstäderna ej varit lämpliga för en
fördelaktig förbränning af veden. Sättes normalpriset på stenkol till 16
kr. pr ton, fås följande pristabell, allt i kr. pr ton:
Försäljnings- Beräknadt pris Efter
eldningspris, efter kalorim. försök,
best.
Ved.............................................. 6,67 8,00 6,40
Skärtorf......................................... 8,oo 8,oo —
Maskintorf ................................... 8,47 8,ss 8,88
Angstenkol.................................... 16,00 16,oo 16,oo
Emedan 1 ton stenkol i värde motsvarar 1,8 ton torf, kan kolet vid
försändelser bära en fraktsats som är 1,8 ggr större än den, samma
vigt torf kan bära. Antagas för mellersta och södra Sverige 25 mil
25
såsom längsta afstånd till hamnstad, så äro följaktligen ^— = 14 mil den
1,8
längsta frakt, torf tål här i landet. Det ligger nu nära till hands att
nedlägga en del af fraktkostnaden på torfvens förädling i afsigt att
erhålla ett mera koncentreradt bränsle, likstäldt med stenkol. Generelt
sedt kan en torffabrik på förädling af 1,8 ton torf nedlägga så mycket,
som 1 ton stenkol kostar i frakt från närmaste hamnstad till fabriken."
För 10 mil blir denna kostnad omkring 2,85 kr. För 1 ton torf kan
2,85
man således på förädling nedlägga ^— = 1,60 kr. Ja, komiterade anse
1,8
till och med, att, om 1 ton torf skulle kunna för omkring 2 kr. förädlas
till ett fabrikat, till vigt och volym i det närmaste likstäldt med
stenkol, skulle detta fabrikat otvifvelaktigt få en mycket stor betydelse för
stora delar af landet.
Det är just en dylik förädling af redan formad och torkad
maskintorf, som fru AngeVs metod afser. Enligt patentet består denna metod
deri, att torfven inlägges i ett tätt slutet rum, som genom uppvärmning
utifrån upphettas till en temperatur mellan 50° och 400°, i ändamål att
torfven må kolas vid jemförrelsevis låg temperatur utan förlust af de
vanliga destillationsprodukterna. Men på grund af det ofantliga tryck,
som ångan af det i torfven befintliga vattnet jemte den alstrade
kolsyran skulle förorsaka i en sluten retort, blef det nödvändigt att förse
retorten med afledningsrör, och härmed har metoden väsentligen
afvikit från den i patentet angifna och blifvit nästan identisk med den,
som begagnas för framställning af träättika och s. k. rödkol för
kruttillverkning. Den AngeFska torfkolningsugnen utgöres af en liggande
jerncylinder, längden omkring 2 ggr diametern, med en tätt slutande
lucka på ugnens framsida samt tvenne eldstäder för retortens likformiga
uppvärmning. Dessutom var retorten upptill försedd med ett
afloppsrör, som mynnade ut i det fria och kunde stängas med en kran.
Laddningen utgjordes af 4 hi kranad torf, vägande 110 kg. Till eldning
åtgingo 9,4 kg ved och 30 kg torf. Kolningen varade vid ett försök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
