Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
23, vid ett annat 20 timmar förutom inläggning och uttagning;
utbytet var i medeltal 61 kg torfkol =55 proc.
En hi torfkol vägde i medeltal 24 kg. Sammandragningen 40 proc.
Hektolitervigten, är sålunda ej fullt 1/3 af stenkolets, som antages till
80 kg.
Kalorimetriska bestämningar visade, att vid kolningen 16 proc. af
torfvens värme gått förlorade. Denna förlust ligger dels i de
bortgående gasernas halt af koloxid dels i bildning af en ringa mängd
tjära (=0.2 kg) dels i brännbara, i vatten lösliga ämnen, hvaribland
300 gram ättiksyrehydrat, dels slutligen och hufvudsakligen i
värmeutvecklingen i torfmassan under upphettningen. Att plötsliga
värmeutvecklingar försiggingo i retorten vid torfvens upphettning, hade
komiterade upprepade tillfällen att iakttaga dels vid försöken i Jönköping
dels på laboratoriet; temperaturen steg nemligen ofta plötsligt ett 20-tal
grader, utan.att detta kunde vara föranledt af den yttre elden. Också
måste vid destillationen i Jönköping retorten understundom kylas med
vatten, för att ej temperaturen skulle stiga för högt och derigenom
tjära och en större mängd brännbara gaser afskiljas.
Det kalorimetriska utbytet i det hela, således med inräkning af
ved och torf till eldning, angaf, att i retorten utvecklats 11,9 procent,
uppbränts 26,2 proc. och i torfkolen återfunnos 61,9 proc. af hela den
ursprungliga värmemängden. Af totalvärmet hade sålunda 38 proc.
gått förlorade. Då vid kolning i mila 48 proc. af totalvärmet hos
torfven gå förlorade *), så var vid den Angel’ska kolningen värmeförlusten
10 proc. mindre, I allmänhet bör ock värmeförlusten vara större, ju
starkare förkolningen är. Genom laboratorieförsök funno komiterade,
att kolningstemperaturen vid framställningen af en vara, liknande fru
AngeVs torfkol, ligger emellan 180° och 210°. För att af ved erhålla
ett motsvarande kol fordras en upphettning till 270°—280°. Vid
tillämpning af den Angel’ska metoden i större skala torde det vålla betydliga
svårigheter att i en stor torfmassa få en likformig temperatur af ungefär
200°, hvarför det ur teknisk synpunkt vore lättare utförbart att
upphetta starkare och använda de brännbara gaserna till eldning under
retorten. Den till försöken använda torfven hade en ovanligt Iag
askhalt (l,5i proc), hvadan äfven torfkolet innehöll blott 2,57 proc. aska;
med den vanliga askhalten i torfven af 5 proc. hade torfkolet kommit
att hålla 8,5 proc. aska.
Kostnadsberäkningen ger vid handen, att, om man antager torfvens
pris till 8,54 kr. pr ton, skulle 1 ton torfkol kosta 24,44 kr., hvilket
visserligen är 2,5i kr. billigare än i mila kolad torf, men så är också
denna hårdare kolad, och det organiska ämnet deri har derför högre
brännvärde (75,5 K) än i AngeVs torfkol (68,8 K).
Ehuru det Angel’ska torfkolet låter använda sig både i kupolugnar
och till klensmide, hafva dock komiterade kommit till den öfvertygelsen,
att den nämnda torfkolningsmetoden saknar allt ekonomiskt berättigande,
alldenstund varan hvarken kan täfla med bränntorf, stenkol, koks eller
träkol.
x) Enligt af komiterade utförd bestämning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
