Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
voisiers bild icke verkar fullt så sympatiskt som hans store samtidas,
den blide och anspråkslöse Scheeles.
En annan fråga blir den, hvarför Lavoisier i så många fall
upprepat sina föregångares experiment. Svaret på denna fråga har han
sjelf gifvit i ord, som redan blifvit anförda. Klart medveten om den
genomgripande betydelsen af sin nya teori, ville han icke grunda
densamma på ett enda vigtigare faktum, hvars riktighet han icke sjelf varit
i tillfälle att kontrollera. Och härför kan man knappast klandra honom,
när man vet, att till och med i vår tid med dess ojämförligt rikare
experimentella hjelpmedel uppgifter, äfven af framstående forskare, i åratal
kunnat gå och gälla såsom bevisade sanningar, tills de slutligen under
en skickligare experimentators hand visat sig vara misstag.
Och slutligen må icke förbises, att det väsentligaste i Lavoisiers
skrifter, det som utgör kärnpunkten i hela hans vetenskapliga verksamhet,
är icke så mycket att söka i de experimentella resultaten såsom sådana,
utan fastmera i den nya undersökningsmetod, enligt hvilken dessa
resultat vunnits, samt i de betydelsefulla slutsatser, hvilka ur dessa
resultat dragits. Det är Lavoisiers oförvanskliga förtjenst att hafva —
praktiskt sedt — grundlagt den kvantitativa forskningsmetoden, att i
kemiens tjenst varaktigt hafva städslat vågen, »denna kemistens trogne
följeslagare, hvars tunga ännu aldrig blifvit beträdd med en osanning»,
äfvensom att i samband härmed hafva fastslagit principen om materiens
oförstörbarhet och visat, att hvarje kemisk omsättning kan uttryckas
med en ekvation.
Och att den nya förbränningsteorien och den därpå grundade
kemiska lärobyggnaden voro Lavoisiers andliga egendom, förnekas icke
ens af dem, som bestrida, att han riktat vetenskapen med ett enda nytt
faktum (Volkard). Det faktiska material, hvarpå systemet grundades,
stod hvar och en af Lavoisiers samtida till förfogande, ehuru han
ensam förstod att derur draga de riktiga slutsatserna. Scheele såväl som
Priestley (f 1804) gingo ur verlden, öfvertygade om flogistonteoriens
sanning, ehuru de sjelfva smidt de skarpaste vapnen till dess
bekämpande. — Men deras ära torde icke förringas genom ett rättmätigt
erkännande af Lavoisiers.
Medborgaren Lavoisier.
Man skulle hafva trott, att en man, som under den jämförelsevis korta
tiden af tjugo år grundligt omgestaltat en hel vetenskap och dessutom
lemnat värdefulla bidrag till åtskilliga andra, under denna tid icke
skulle fått mycken tid öfrig för medborgerliga värf. Men Lavoisier var
en af dessa sällsynt lyckliga naturer, som med en genomträngande
begåfning förena en outtröttlig arbetsförmåga jämte ett lefvande intresse
för snart sagdt alla grenar af samhällsgagnande verksamhet.
Yid 25 års ålder blef han generalförpaktare och använde sedan en
stor del af sina krafter på ett samvetsgrannt skötande af denna
befattning, hvilken han i motsats till flera bland sina föregångare ingalunda
uppfattade som en sinekur. (Generailorpaktarne utgjorde ett finan sielf
bolag, la ferme generale, åt hvilket staten genom ett sex år i sänder
gällande kontrakt utarrenderade indrifvanclet af de indirekta skatterna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>