Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
En ny kolsulfid. Af kolets svafvelföreningar är egentligen blott
en, kolsvaflan CS2, närmare känd. Visserligen hafva några andra äfven
blifvit framstälda såsom OS, C2 S3 och C5 S2, men man har knappt någon
garanti för, att dessa varit rena kemiska föreningar. Enligt Berthelot
sönderfaller kolsvaflan i sina beståndsdelar vid en temperatur, som ej
mycket öfverstiger dess bildningstemperatur; Buff och Hofmann funno,
att kolsvafian söderdelas långsamt genom glödande platinatråd, hastigt
deremot genom glödande jerntråd. Bela v. Lengyel har nu försökt
inverkan af den elektriska ljusbågen på kolsvafleånga och dervid gått till
väga på följande sätt. I en kokkolf, hvari pobtrådar blifvit på lämpligt
sätt inpassade, upphettas kolsvafia till stark kokning, och ångorna
kondenseras genom ett kylrör. Sedan luften blifvit fullständigt utdrifven,
slutes strömmen och man iakttager dervid en mörk strimma längs
ljusbågen, den inre delen af apparaten svärtas, och efter några timmar, då
operationen afbrytes, simmar en svart kol-liknande kropp på kolsvaflan,
och vätskan har fått en starkt till tårar retande lukt. Efter filtrering
får den nu körsbärsröda lösningen stå några dagar i beröring med
kopparspån, för att aflägsna genom strömmen afskildt och i vätskan
löst svafvel. Efter förnyad filtrering afdunstas kolsvaflan vid ikg
temperatur i en fullkomligt torr luftström. Den qvarblifvande mörkröda
vätskan är den nya kolsulfiden, som, då den håller tre atomer C och
två atomer S, kallas trikarboniumdisulfid. Ehuru äfven små spår af
gasen framkallar svår ögon- och näs-inflammation, synes föreningen dock
ej vara giftig. Eg. vigten är 1,2738; kokpunkten kan ej bestämmas,
emedan föreningen vid uppvärmning förvandlas i en svart hård massa
af samma procentiska sammansättning. Yid rask upphettning till 100°
—120° försiggår denna förvandling explosionsartadt, och kärlets inre
betäckes med den svarta modifikationen. I alkohol, eter, kloroform,
benzol och kolsvafla är trikarboniumdisulfiden lätt löslig men synes ej
vid lösningens koncentrering kunna erhållas i oförändrad form.
Sul-fiden förbrinner med lysande, starkt sotande låga till C02 och S02. En
droppe koncentrerad svafvelsyra framkallar en häftig fräsning, under
det att vätskan förvandlas till en svart massa; koncentrerad
salpetersyra verkar explosionsartadt. Den svarta hårda modifikationen är
olöslig i vanliga lösningsmedel men upptages fullständigt af kalilösning,
hvarur den åter utfälles af syror. Yid uppvärmning sönderdelas den
i svafvel, som sublimerar och en svafvelhaltig brännbar gas, hvilken
dock ej är kolsvafla.
Med brom ger trikarboninmdisulfiden en förening af
sammansättningen C3S2Br6. Med afseende på strukturen kan man jemföra
disul-fiden med allylen, C3 H4, och, liksom denna förekommer i en
symmetrisk form, H2 C : C : CH2, och en osymmetrisk, HC \ C . CH3, kunna
ock för trikarboniumdisulfiden två strukturformler uppställas nemligen
1. S : C : C : C : S och 2. C \ C . C.: S. Hvilkendera af dessa formler är
sannolikast, kan ej för närvarande afgöras. (Ber. d. d5 chem. Ges.
1893, 296o). A. G. E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
