Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
först den lättflyktiga naftan och derefter lysoljan, hvilka båda tvättas
med vatten, svafvelsyra och natronlut i cylindriska kärl med konisk
botten, allt under omröring medelst inblåst luft. Den till tvättning
använda svafvelsyran är svart och afskiljer vid inblåsning af ånga en
svart tjära, som uppblandas med kolstybb och förbrännes under
de-stil lationskittlarne. Den från tjära befriade svafvelsyran regenereras
genom afdunstning. Lysoljorna rektificeras, och de lättare fraktionerna
deraf, som hos oss kallas gasolja, användas dels till att karburera
vattengas, som i Amerika börjat alldeles uttränga stenkolsgas, dels till
fläckvatten dels till hushållsändamål på samma sätt som i våra
fotogénkök. Ohio-oljan lemnar ovanligt stor destillationsåterstod, nästan
hälften af den använda råoljan, och då sådana massor ej i förädlad
form kunna få lönande användning, begagnas större delen af återstoden
direkt till bränsle alldeles såsom i Baku. En mindre del af
återstoden (omkring 40 pct) destilleras för framställning af mera
förädlade produkter, hvarvid den lättare delen af destillatet med eg.
vigten 0,829—0,853 förenas med den del, som alls icke omdestilleras utan
direkt användes till bränsle. Vid denna användning tillgår så, att
oljecisternen ställes något högre än eldstaden, i hvilken den nedrinnande
oljan insprutas i form af ett fint regn, som vid tillräckligt lufttillträde
fullständigt förbrinner med stark låga utan sot och aska. För att
åstadkomma denna fina fördelning af oljan anbringar man på oljeröret ett
munstycke, i hvilket finnes ett tilloppsrör för vattenånga, så att oljan
med dennas tillhjelp blåses in i eldstaden. Både oljans och ångans
tillopp regleras medelst ventiler. I vissa fall, såsom inom den
keramiska industrien, der oljeeldning allmänt förekommer, föredrager man
att använda luft i stället för vattenånga. I Amerika har man lika
väl som i Ryssland funnit oljeåterstoderna vara ett bränsle af idealisk
enkelhet, säkerhet och snygghet, och besparingen på menniskokraft blir
genom den lätta skötseln mycket stor. En enda arbetare kan sköta
om 10 ångpannor, och dertill kan hettan regleras vida bättre än vid
eldning med stenkol. Detta i förening med frånvaron af sot och aska
gör oljeeldningen särskildt inom den keramiska industrien särdeles
värdefull.
Destillationen af oljeåterstoderna företages äfven den i liggande
cylindriska pannor; 2 pct af oljan qvarblir i pannan såsom hårdt,
mycket poröst, grafitlikt kol, mycket eftersökt till framställning af
elektrodkol för båglampor på samma sätt som den vanliga gaskoksen.
Af destillatet går allt, som är lättare än 35° B:é tillbaka till
bränsleoljan, hvaremot de tyngre delarne upprepade gånger starkt afkylas med
ismaskiner, hvarvid paraffin afskiljes i blad. I afkyldt rum pressas
sedan paraffinen, och den råparaffin, som på detta sätt erhålles, har en
gulhvit färg och något lägre smältpunkt än bästa europeiska paraffin.
Utbytet deraf utgör omkring 5 pct af de förarbetade återstoderna. Den
från paraffinen afpressade tunga oljan förarbetas på maskinoljor, hvilka
delvis till ökning af deras konsistens erhålla en tillsats af
aluminiumsåpa. Den ur Ohio olja framstälda smörjoljan är liksom den ryska mer
tjockflytande än den pennsylvaniska. Till maskinsmörja användes
numera också med förkärlek under namn af »konsistent maskinfel t» en
lösning af kalksåpa i smörjolja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
