Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
skilja sig från hvarandra endast med några hundradels kubikcentimeter,
stundom med 0,i—0,2 cc. Ett medeltal af dessa värden lemnar således
ett tillfredsställande värde för qväfveoxiden. Vanligen lyckades den
direkta bestämningen af qväfveoxiden, så att denna approximation ej
behöfde användas.
I en särskild försöksserie har jag pröfvat, hvad inflytande närvaron
af Svafvelsyrlighet skulle kunna utöfva, ifall sådan bildades. Jag har
dervid funnit, att närvaron af Svafvelsyrlighet skulle kunna medföra
mycket stor olägenhet vid gasanalysen, hvilken i så fall ej skulle kunna
göras enligt den ofvan angifna gången. I en blandning af
Svafvelsyrlighet och qväfveoxid eger så småningom en omsättning rum, och
volymen minskas. Så till exempel mätte en blandning af 30,91 cc.
Svafvelsyrlighet och 25,43 cc. qväfveoxid (summa 56,34 cc.) efter 2 dygn 53,37.
Om en elektrisk gnista fick slå igenom gasen, var detta utan inflytande.
Af större betydelse är den omsättning mellan dessa gaser, som eger
rum vid beröring med kalilut. Följande försök kan tjena att
åskådliggöra detta.
En blandning bereddes af 8,12 cc. Svafvelsyrlighet (framstäld med
koncentrerad svafvelsyra och metallisk koppar) och 36,34 cc. qväfveoxid (framstäld med
metallisk koppar och salpetersyra). (Summa 44,4 6 cc.) Den mätte omedelbart
efter gasernas blandning 44,16 cc. (kontraktionen 0,3 cc. kan hafva berott på
närvaron af litet nitrösa,ångor i qväfveoxiden eller på svårigheten att noggrannt
mäta svafvelsyrligheten i fuktigt tillstånd). Denna gasblandning (44,16 cc.) fick
stå öfver kalilut. Dess volym minskades då till att börja med hastigt, sedan
långsammare. Efter 2 timmar var volymen 26,13 cc. Kontraktionen = 18,0 3 cc. var
redan då betydligt större än volymen af svafvelsyrligheten (8,12 cc). Efter 24
timmar var volymen = 17,91 cc. Kontraktionen = 26,25 cc. var nu mer än tre
gånger den tillsatta svafvelsyrlighetens volym. Den använda luten höll nu riklig
mängd svafvelsyra (den var förut nästan fullkomligt svafvelsyrefri).
Den återstående gasen (17 91 cc.) analyserades nu. Tillsattes 26,4 2 cc. syrgas
(summa gas = 44,3 3 cc); nitrösa ångor bildades dervid och qvicksilfret angreps
påtagligt. Gasvolym (efter behandling med kalilut) = 17,2 6 cc. (Kontraktionen
— 27,07 cc. dividerad med 1,75 skulle gifva 15,46 cc. qväfveoxid; värdet har genom
den bildade salpetersyrans inverkan på qvicksilfret säkerligen utfallit något för
högt.) Derefter tillblandades 29,84 cc. vätgas och förpuffades. Gasvolymen var
då = 4,0 8 cc. Kontraktionen = 43,0 2 cc svarar mot 14,34 cc. syrgas och 28,6 8 cc
vätgas. Den efter reaktionen mellan syrgas och qväfveoxid qvarvarande gasen
(17,2 6 cc.) utgjordes eniigt denna beräkning af 14,34 cc syrgas och 2,9 2 cc.
qväfgas. (Om någon qväfveoxidul fanns med i denna gas (17,2 6 cc), undersöktes ej
särskildt, men äfven om så varit fallet, måste dess mängd hafva varit utan
betydelse, detta så mycket hellre som slutresultatet då blefve ännu mer slående.)
Af 36,34 cc. qväfveoxid (blandad med 8,12 cc. Svafvelsyrlighet)
funnos således efter absorptionen af Svafvelsyrlighet med kalilut och
ytterligare ett dygns inverkan af luten endast 14,99 cc. qvar såsom
qväfveoxid. Mer än hälften af det qväfve, som fanns i form af
qväfveoxid, har således försvunnit, då gasen efter svafvelsyrlighetens
absorption lemnades i fortfarande beröring med kaliluten. Endast en ringa
del af den försvunna qväfveoxiden motsvaras af funna 2,95 cc. qväfgas.
Den öfriga delen af qväfvet måste hafva blifvit bundet och då
naturligtvis i någon annan form, än som nitrat eller nitrit. Den af
kaliluten absorberade svafvelsyrligheten har dervid blifvit rikligt omsatt
till svafvelsyra.
Såsom jag förut nämt finner man efter förbränning i vacuum nästan
alltid qväfveoxid i den uppsamlade gasen. Skulle det derjemte finnas
Svensk Kemisk Tidskrift. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
