Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Af ofvanstående försök framgår alltså, att Hugershoffs brännare för
åtskilliga ändamål såsom sönderdelning af silikat, kausticering af kalk,
glödgning af ammonium-magnesiumfosfat, böjning och utdragning af
svårsmälta glasrör o. s. v. med fördel bör kunna ersätta gasblästern.
Brännaren erhålles utom hos fabrikanten äfven hos R. Muencke i
Berlin. Dess pris (3 a 4 kr.) lägger intet hinder i vägen för en
allmännare användning.
Nya undersökningar om fluorvätesyrans inverkan
vid alkoholjäsning.
Ref. af Å. G. Ekstrand.
I denna tidskrift IV, 2 (1892) har lemnats en redogörelse för försök,
som af Clitss utförts med ett af Effront angifvet förfaringssätt att vid
alkoholjäsning använda fluorföreningar såsom desinfektionsmedel.
Sedermera ha olika meningar varit rådande om fördelen af fluormetoden, men
Effront, som alltjemt fortsatt sina undersökningar, har på sista tiden
särskildt studerat jästens förhållande till fluorväte och dervid kommit
till ganska egendomliga resultat, som jag här i korthet vill referera efter
Cluss (Zeitschrift f. Spiritusindustrie 1894, 241, 249, 257, 265).
Det är en i hvarje bränneri känd sak, att den s. k. jästmäsken,
hvari moderjästen bringas till utveckling, innan den sättes till
hufvudmäsken, bör vara sur af mjölksyra; men, under det att man förr antog
mjölksyrans hufvuduppgift vara att peptonisera eller lösa ägghviteämnena
och derigenom bereda en gynsam jordmån för jästens utveckling,
antager man numera allmänt, att mjölksyran har sin egentliga betydelse
såsom desinfektionsmedel, nemligen så att den hämmar utvecklingen af
jäsningsstörande organismer och derigenom befriar jästen från fiender.
Om det nu också ej kan nekas, att mjölksyran ganska väl fyller denna
sin uppgift, så är det dock för jäsningens resultat ganska betänkligt
att genom jästens syrning inficiera hela bränneriet med mjölksyre- och
andra bakterier. Sedan man emellertid i fluorvätesyran funnit ett
anti-septikum, som verksamt håller bakterierna tillbaka utan att skada jästen
och diastasen, och som tillika har en specifik, ingalunda skadlig
fysiologisk inverkan på jästcellen, så kunde man hoppas att slippa ifrån
hela syrningsprocessen. Vid de förut (1892) refererade försöken
användes fluor blott i hufvudmäsken; nu deremot odlades jäst i mer eller
mindre fluorhaltig mäsk, och Effront fann, att olika jästracer äro olika
känsliga för fluorvätesyra, och att man genom successiva kulturer i mer
och mer flaorhaltigt medium kan vänja jästen vid allt större mängder
fluorväte och liksom acklimatisera den i en fluorväteatmosfär,
åtminstone intill en viss gräns. Man har sålunda funnit, att jästen alltefter
racen kan utan skada fördraga 200—500 gm fluorvätesyra pr hektoliter
mäsk. Om en i fluorvätesyra systematiskt kultiverad jäst under flera
generationer åter vänjes vid mindre fluorvätedoser och derefter införes
i en likaledes med fluorväte försatt hufvudmäsk, så arbetar den för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
