Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
träffligt och ger glänsande alkoholutbyte. Ja en dylik jäst har genom
fluorkulturen fått en sådan organisation, att den numera rätt trifves
endast i ett fluorhaltigt medium. Bringar man den plötsligt och utan
förmedlande öfvergång i ett fluorfritt medium, förhåller den sig på
alldeles samma sätt som vanlig jäst, när denna utan vidare införes i ett
starkt fluor vätehaltigt sådant Med stöd af dessa förhållanden kan man
inom bränneridriften införa ett alldeles nytt arbetssätt, nemligen att
såsom antiseptikum såväl för jästen som för hufvudmäsken endast
använda fluorvätesyra, hvarvid jästen likväl förut måste genom
systematisk kultivering vänjas vid den lämpliga fluorhalten. Härvid bör
fluorhalten i .hufvudmäsken stå i ett bestämdt förhållande till
fluorhalten i jästmäsken, och den förra ej vara mindre än hälften af den
senare.
Den frågan, om jästen under inflytandet af denna kultivering i
fluorhaltiga medier, undergått väsentliga förändringar i morfologiskt
och fysiologiskt hänseende, måste besvaras med ja. Den icke blott
visar ett betydligt förändradt utseende, utan äfven dess
förökningsförmåga har ansenligt aftagit; men då det mindre kommer an på antalet
jästceller än på de enskilda cellernas jäskraft, så har den på sådant
sätt förändrade jästen icke blott icke förlorat utan snarare vunnit i
jäskraft. Visserligen går jäsningen med fluorjäst i början något
långsammare än med vanlig, ur mjölksur jästmäsk erhållen jäst, men under
jäsningens fortgång återvinnes det förlorade. Med tillhjelp af fluorjäst kan
man slutligen gifva hela bränneridriften en snart sagdt idealisk enkelhet,
ty man behöfver icke ens begagna någon jästmäsk utan kan från ett
kar, som befinner sig i jäsning, taga, en mindre qvantitet mäsk och
direkt hälla denna i ett annat med söt mäsk fyldt kar, och jäsningen
börjar genast. Den mäsk, hvari jästen på detta sätt öses öfver, måste
likväl, enligt hvad som förut blifvit nämndt, vara försatt med
fluorvätesyra, omkring 20 gm pr hektoliter, emedan jästen annars vantrifves.
Det må äfven anmärkas, att för fullständig jäsning behöfves vida mindre
fluorjäst än annan jäst. Man behöfver t. ex. till 20 hi. mäsk endast
taga 1 hi. eller mindre från ett jäsande kar.
Man skulle nu mot fluorjästen kunna invända, att äfven vissa
bakterier, såsom smörsyrebakterier, kunna vänja sig vid fluorvätesyran och
först derigenom blifva riktigt farliga fiender till jästen. Ur teoretisk
synpunkt står intet i vägen för en sådan möjlighet, om man nemligen
successive vänjer bakterierna vid allt starkare fluorvätedoser; men, om
bakterierna omedelbart inkomma i ett så starkt fluorhaltigt medium som
det, hvari den acklimatiserade jästen befinner sig, så gå de säkert under
dels till följd af fluorvätet, dels till följd af striden med den i sin högsta
lifskraft befintliga jästen. Detsamma, som gäller om bakterierna, måste
också gälla om de främmande jästarter, som kunna insmyga sig i en
fluorhaltig mäsk, de gå under, emedan de ej äro acklimatiserade i det
fluorhaltiga mediet. En annan fråga är den, huru den nya fluormetoden
ställer sig till renodlad jäst, och härpå kan man svara, att först i och
med fluormetoden det blifvit möjligt för brännerierna att med framgång
använda ren jäst, ty då man i brännerierna ej kan arbeta med samma
dyrbara anordningar som i bryggerierna, för att hålla alla främmande
organismer på afstånd, så har man likväl i* fluormetoden ett medel att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
