Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Vi skola nu öfvergå till de praktiska frågorna. Som bekant kan
man i en vanlig ångmaskin ej få ut mera än 10 % af den energi, som
stenkolen innehålla; resten bortgår som värme. Denna ringa
verkningsgrad beror derpå, att vattenångans temperatur vanligen ej öfverstiger
200° och i alla händelser långt understiger eldstadens. Det är nu en
allmän Iag, att den väg, jag går för att åstadkomma en och samma
kemiska omsättning, är likgiltig: den alstrade eller åtgångna
arbets-effekten är densamma. Då är den stora frågan: skulle man ej kunna
förbränna kolet i elektriska element och på denna väg få ut större
effekt?
Kan detta problem lösas på ett tillfredsställande sätt, kommer
lösningen att verka omstörtande på hela industrien, ångmaskinerna
komma att försvinna och ersättas af elektriska staplar och motorer;
och inom alla områden i det menskliga lifvet torde stora förändringar
blifva följden af en sådan upptäckt.
Några antydningar angående den väg, man bör slå in på vid försöken
att lösa detta problem, gaf Ostwald i sitt omtalade föredrag.
Vattenlösningar ha försökts så mycket utan resultat, att det torde kunna
anses såsom osannolikt att på den vägen komma fram. Man borde
derför öfvergå till smältor vid hög temperatur. Härvid bör man
iakttaga, att kolet icke får vara i omedelbar beröring med det ämne, som
skall leverera syre, ty i sådant fall får man i öfvervägande grad rent
kemiska processer, utan man bör liksom vid Daniells element skilja
de ämnen, som skola reagera på hvarandra. Denna princip har
förbisetts vid försök på detta område, t. ex. af Jablochkoff, som försökte
erhålla ett element med kol och KN03 m.m., han omgaf nemligen
just kolet med KN03. Ostwald uttalar som sin åsikt, att det icke
kan dröja så länge, innan detta problem blir löst.
Slutligen ingick föreläsaren något på den ekonomiska sidan af
elektrokemien. Sverige bör i detta afseende se framtiden an med
tillförsikt. I sina vattenfall har det en energitillgång, för hvilken bästa
användningen för närvarande är elektrokemien. Elektrokemiska fabriker
drifna med vattenkraft skola säkerligen med framgång kunna täfla med
de nutida kemiska fabrikerna och måste i en sådan täflan slutligen afgå
med segern. I Tyskland, der icke så riklig tillgång på vattenkraft
finnes, har man börjat rikta sina blickar på de svenska vattenfallen.
Vi få emellertid hoppas, att svenskarne ha ögonen öppna för det stora
värde, som vattenkraften bör kunna få genom en ändamålsenlig
användning. Säkert är, att vi kunna ha stor fördel af den
uppblomstrande elektrokemien, som deremot kanske kommer att skada den
kemiska industrien i de gamla kulturländerna.
Om några nya, märkliga qväfveföreningar.
Af W. Palmær.
Under de senare åren hafva en mängd viktiga upptäckter gjorts
inom qväfvets kemi — erinrom oss endast upptäckterna af stereoi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
