Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
.1 allmänhet bunden vid svafvelsyran till ni trosyls väf velsy ra: S04NH;
endast i mera utspädd svafvelsyra kan den äfven åtminstone delvis
förekomma såsom fri Salpetersyrlighet. Som bekant aflägsnas dessa
qväfvets oxider på det sätt, att vid svafvelsyrans koncentrering
tillsättes litet amoniumsulfat, då de af amoniaken reduceras till
gasformiga, lätt flyktiga föreningar. Härvid är dock att märka, att man på
detta sätt ej kan aflägsna de sista spåren af qväfvesyror, utan små
mängder af desamma kunna i en svafvelsyra påvisas medels det mycket
känsliga reagenset difenylamin. *)
Då emellertid hvarken förloppet af den reaktion, som eger rum
emellan qväfvesyrorna och amoniaken, ej heller det inflytande, som
svafvelsyrans koncentrationsgrad utöfvar på detsamma, var närmare
kändt, fick jag under förliden sommar, då jag hade tillfälle att arbeta
på laboratoriet för kemisk teknologi vid Polyteknikum i Zürich, af prof.
Lunge i uppdrag att anställa några försök för utredande af dessa frågor.
Det visade sig dervid, att Salpetersyrlighet (hvarunder äfven
innefattas den, som är bunden till nitrosylsvafvelsyra) och salpetersyra
förhålla sig ganska olika till amoniumsulfat. Salpetersyrligheten
förstöres mycket lätt, och reaktionen kan ej tänkas förlöpa på annat sätt
än enligt eqvationen:
I. HN02 + H3N = 2H20 + N2.
En serie försök anställdes med en svafvelsyra af eg. v. l,7i, som på
100 cm3 höll 0,44303 gr. qväfve i form af Salpetersyrlighet. Denna
svafvelsyra bereddes på det sätt, att i svafvelsyra af eg. v. 1,84 infördes
medels en dropptratt en lösning af r-ent kaliumnitrit, hållande så
mycket vatten, som för syrans utspädning till eg. v. l,7i erfordrades.
Om kaliumnitritlösningen införes långsamt tämligen djupt under
svafvelsyrans yta och den starka temperaturstegringen modereras genom
kraftig afkylning med isvatten, absorberas salpetersyrligheten nästan
alldeles fullständigt. Halten af Salpetersyrlighet bestämdes sedan skarpt
genom titrering med kameleon. Uppvärmes denna syra med den enligt
ofvanstående eqvation beräknade mängden amoniumsulfat, börjar mycket
snart en liflig gasutveckling, som dock, redan innan vätskan kokat fem
minuter, åter upphör. Svafvelsyran reducerar numera ej ett spår
kameleon, hvadan all Salpetersyrlighet på denna korta tid fullständigt
aflägsnats. Att förhållandena äro alldeles desamma äfven vid användning
af svafvelsyra af högre koncentrationsgrad, framgår omedelbart af de
följande försöken med salpetersyra.
Hvad sistnämnda syra beträffar, så visade den en afgjordt större
beständighet gent emot amoniumsulfat, och reaktionen kan i detta fall
tänkas förlöpa på flera olika sätt. Först och främst är det möjligt, att
amoniaken reducerar salpetersyran fullständigt, så att vatten och
qväfgas bildas enligt eqvationen:
II. 3HN03 + 5H3N = 9B20 + 8N.
*) Se Lunge o. Ltvoff, Zeitschr. für angew. Chemie 1894, h. 12. När derför
i det följande talas om fullständigt aflägsnande af qväfvesyror, förstås dermed, att
de ej förekomma i så stor mängd, att de kunna qvantitativt bestämmas medels
nitrometer.
Svensk Kemisk Tidskrift.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
