Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
Vidare är det tänkbart, att amoniak och salpetersyra reagera på
hvarandra under bildning af vatten och qväfoxidul:
III. HN03 + H3N = 2H20 + N20.
Slutligen förefinnes ännu en tredje möjlighet. Som bekant afger
salpetersyra, om den upphettas med koncentrerad svafvelsyra, syrgas
under bildning af Salpetersyrlighet eller rättare sagdt nitrosylsvafvelsyra.
Det vore derför möjligt, att salpetersyran såsom sådan ej alls reagerade
med amoniaken, utan att en inverkan först inträdde, sedan
salpetersyran spontant reducerats till Salpetersyrlighet, och att således reaktionen
väsentligen skulle motsvara eqv. I. Hvilket af dessa tre fall i själfva
verket inträfifar, var hittills ej med säkerhet kändt. Med afseende på
det inflytande, svafvelsyrans koncentrationsgrad utöfvar på
reaktionsförloppet, var det med hänsyn till svafvelsyrefabrikationen af vigt att.
anställa försök dels med svafvelsyra af eg. v. 1,84 (66° B.), sådan den
erhålles ur platinaretorterna, dels med svafvelsyra af eg. v. l,7i (60° B.)
d. v. s. af den styrka, som ernås i blypannorna.
I. Försök med svafvelsyra af eg. v. 1,84 (66° B.).
Kemiskt ren koncentrerad svafvelsyra af ofvan angifna styrka
försattes med så mycket koncentrerad salpetersyra, att blandningen kom
att innehålla 0,1925—O^eis gr. qväfve på 100 cm3. Blandningen var från
början fullkomligt fri från Salpetersyrlighet, ty den reducerade ej ett
spår kameleon. I de första försöken kokades 100 cm3, syra utan tillsats
af amoninmsulfat, hvarefter bestämdes dels totalmängden qväfvesyror,
beräknad som qväfve, medels nitrometer, dels den del deraf, som
förekom såsom Salpetersyrlighet, genom titrering med kameleon. Skilnaden
utgjordes naturligtvis af qväfve såsom oförändrad salpetersyra. Följande
resultat erhöllos.
Efter fem minuters kokning utan kylrör hade 8,02 % qväfve
förlorats genom afdunstning. Af återstoden förefunnos 16,24—16,97 %
såsom oförändrad salpetersyra, resten 83,76—83,03 % såsom
nitrosylsvafvelsyra.
Efter femton minuters kokning likaledes utan kylrör uppgick
förlusten genom afdunstning till 8,15 %. Af återstoden funnos endast 2,60 %,
qväfve kvar såsom oförändrad salpetersyra, under det att 97,40 % öfvergått
till nitrosylsvafvelsyra.
Efter två timmars kokning med kylrör uppgick
afdunstningsförlusten till 7,32 % qväfve; i återstoden funnos l,is % qväfve såsom
salpetersyra, 98,85 % såsom nitrosylsvafvelsyra.
Vid de derpå följande försöken tillsattes amoniumsulfat. Det visade
sig då, att förlusten af qväfvesyror genom afdunstning var mindre än
i de tre föregående fallen, uppenbarligen en följd deraf, att amoniaken
så snabbt inverkade, att salpetersyran ej fick tid att afdunsta.
Utvecklingen af röda ångor under kokningen upphörde också mycket snart
och var i många fall nästan ingen. Först användes en svafvelsyra, som
på 100 cm3 innehöll 0,1925 gr. qväfve såsom salpetersyra, och härtill
sattes så mycket amoniumsulfat, att på 3HN03 kom 5NH3 enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
