Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Vida svårare blir det att följa de processer, hvarigenom växten
uppbygger ägghviteämnen af kolhydrat och oorganiska qväfve- eller
svafvelföreningar. Så länge man ej vet mer än nu om ägghviteämnenas
struktur, saknas det nödiga underlaget för alla på deras naturliga
bildning riktade betraktelser. Men att framtidens fysiologi måste gripa sig
an äfven med denna fråga, ja att den deri kommer att se en af sina
förnämsta kemiska uppgifter, är alldeles klart. Med de
hjelpmedel, som för närvarande stå till buds, synes det dock vara mera
lönande att studera ett annat, knappt mindre fundamentalt, problem,
förklaringen af assimilationsprocessen i de gröna växterna. Under
solljusets inflytande reduceras den ur luften upptagna kolsyran och
förvandlas i socker. Bland talrika hypoteser rörande denna reaktion har
Baeyers, nemligen att vid kolsyrans reduktion först bildas
formaldehyd, på grund af sin enkelhet funnit mesta anklangen, liksom den
äfven vunnit stöd i resultatet af syntesen, enär denna genom
förmedling af en aldehyd fört fram till drufsocker. .Det fysiologiska
experimentet talar ej heller deremot, ty om också den fria formaldehyden
är ett starkt gift såväl för mikroorganismer som för högre växter, så
kunna dock enligt BoJcomys försök (denna tidskrift V, 140) enkla
föreningar deraf utan skada upptagas och assimileras af alger. Bildningen
af ett sådant icke giftigt derivat af aldehyd en skulle nu kunna ega rum
i de gröna växterna, men detta derivat måste först upptäckas, innan
Baeyers förklaring kan gälla som en vetenskapens säkra egendom, och
detta kan uppenbarligen endast ske genom ett fysiologiskt experiment.
I sammanhang med en fullständig förklaring af assimilationen
måste äfven den mera speciella frågan behandlas, hvarför växten blott
bereder optiskt aktivt socker, under det att den kemiska syntesen
lemnar inaktiva produkter. Denna motsats föreföll Pasteur, som skapat
läran om molekulär asymmetri, så fundamental, att han betraktade
beredningen af aktiva ämnen som en den lefvande organismens
företrädesrätt; men genom vetenskapens framsteg har den en gång så högt
skattade lifskraften förlorat äfven denna smygvrå, och vi kunna
numera artificielt framställa sådana aktiva ämnen utan minsta hjelp af
ett lefvande väsen. Dock består i denna punkt fortfarande en väsentlig
skilnad mellan den naturliga och artificiella syntesen. På laboratoriet
kan man nu som förr närmast blott framställa en inaktiv produkt,
hvilken först efteråt genom särskilda operationer måste spaltas i sina
aktiva komponenter, under det att assimilationsprocessen redan från
första stund blott åstadkommer aktiva sockerarter, tillhörande samma
geometriska serie. Kolhydratens stereokemi lemnar emellertid äfven
för detta förhållande en förklaring, som alldeles beröfvar det skenet af
något underbart, ty om en ny kolatom med tillhjelp af blåsyra fogas
vid en aktiv sockerart, visar experimentet, att den artificiella
tillbygnaden likaledes försiggår osymmetriskt, och då vid assimilationen de
optiskt aktiva klorofyllkornen äro verksamma, kan man lätt förstå, att
under deras medverkan hopfogningen af de 6 kolatomerna allt ifrån
början försiggår asymmetriskt och sålunda bildar aktivt socker.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
