Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
F. framstält metylderivatet, men ehuru detsamma hufvudsakligen torde
hafva bestått af a-föreningen, var dock invertin utan verkan derpå. I
fråga om polysacchariderna har man länge vetat, att invertin
sönder-spaltar rörsocker, deremot har man ej ansett maltosen mottaglig för
dess verkan, men Fischer har funnit, att äfven maltos spaltas af
invertin, hvilket tyckes visa, att maltos ej direkt förjäses af jäst utan
först liksom rörsockret förvandlas i hexoser. Mjölksocker förändras ej
af invertin. Olikheten mellan maltos och mjölksocker är således att
hänföra till deras olika konfiguration, i det att maltos är en glykosid af
glykos, mjölksockret åter af galaktos, de förhålla sig till hvarandra som
metylglykosid till metylgalaktosid, af hvilka blott den första sönderdelas
genom invertin.
Försök med emulsin. Ehuru detta enzym i allmänhet till sina
verkningar liknar invertin och ej angriper galaktosider, arabinosider,
rhamno-sider och ej heller metyl-L-glykosid, så skiljer det sig dock skarpt
derifrån genom att inverka på /?- men ej på a-metylglykosid. Maltos och
rörsocker spaltas ej af emulsin, hvilket deremot är fallet med mjölksocker.
Vid maltos och mjölksocker visar sig alltså en liknande skilnad mellan
invertin och emulsin som vid a- och /^glykosiderna, ehuru skilnaden i
konfigurationen vid maltos och mjölksocker är af en annan ordning.
Ehuru de föreliggande iakttagelserna ännu äro ganska få, räcka de
dock till att bevisa, det enzymen ifråga om konfigurationen äro lika
nogräknade som jästen och andra mikroorganismer. Analogien mellan
båda fenomenen förefaller i denna punkt så fullständig, att man måste
antaga samma orsak i båda fallen. Invertin och emulsin hafva som
bekant mycken likhet med ägghviteämnena och ega som dessa
otvifvelaktigt en asymmetrisk molekyl. Deras begränsade verkan på
glykosiderna läte alltså förklara sig genom antagandet, att blott vid likartad
geometrisk bygnad ett sådant närmande mellan molekylerna kan ega
rum, som fordras för den kemiska processens inträdande. Vill man
nyttja en bild, kan man säga, att enzym och glykosid måste passa för
hvarandra som lås och nyckel, för att kunna utöfva en kemisk verkan
på hvarandra. Denna föreställning har i alla händelser vunnit i
sannolikhet och värde för den stereokemiska forskningen, sedan sjelfva
fenomenet öfverflyttats från det biologiska till det rent kemiska området.
Den bildar en utsträckning af läran om asymmetrien utan att likväl
vara en direkt konseqvens deraf, ty öfvertygelsen, att molekylens
geometriska bygnad till och med vid spegelbildsformer, öfvar så stort
inflytande på de kemiska frändskapernas vexelverkan, kunde blott vinnas
genom iakttagelser af nya fakta. Den hittillsvarande erfarenheten, att
salter, bildade af två asymmetriska komponenter, kunna skilja sig genom
löslighet och smältpunkt, var säkert ej tillräcklig derför. Det kan ej
betviflas, att det närmast blott för de komplicerade enzymen faststälda
förhållandet snart skall återfinnas äfven hos enklare asymmetriska
agenser; lika litet kan man tvifla på enzymens användbarhet för
utforskningen af asymmetriska ämnens konfiguration.
Insigten derom, att enzymens verksamhet i så hög grad begränsas
genom den molekulära geometrien, torde äfven kunna bringa den
fysiologiska forskningen någon nytta. Ännu vigtigare för densamma synes
dock vara, att man genom denna enzymens egenskap kan påvisa, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
