Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
den förr ofta antagna skilnaden mellan den lefvande cellens kemiska
verksamhet och de kemiska agensernas verkan i afseende på molekulär
asymmetri alis icke finnes till. Derigenom återställas i en icke
oväsentlig punkt den af Berzelius, Liebig o. a. så ofta betonade analogien
mellan lefvande och liflösa fermenter.
Om isomorfi och morfotropi.
Af A. G. Högbom.
Sambandet mellan de kristalliserande substansernas formutbildning
och kemiska beskaffenhet hade redan länge varit föremål för diskussion,
då Mitscherlich 1819 tillfälligtvis och utan att ega någon kännedom
om förut framstälda hypoteser gjorde sina bekanta iakttagelser öfver
formlikheten mellan de lika bygda salterna af fosfor- och arseniksyran,
hvarigenom problemet bragtes in i nya och mera fruktbringande
riktningar. Denna Mitscherlichs uppptäckt af isomorfin inträffade vid ett
skede, som väl kan betecknas såsom det mest glänsande i kemins
historia. Atomläran, hvilken var den nödvändiga förutsättningen för
denna upptäckt, var nyss grundlagd genom Daltons m. fl. arbeten, och
kemin var just i färd med den omgestaltning, som häraf blef en följd.
Isomorfin blef också genast af Berzelius tagen i kemins tjenst för att
fastställa atomernas valens; och det arbetades under den närmast
följande tiden med ifver på bestämmandet af de kristalliserande
substansernas former, hvartill goniometerns fullkomnande af Wollaston först
kort förut gifvit medel i hand. Mitscherlich hade i en afhandling uti
Kungl. Vet.-Akad. Handl. 18211) formulerat sin upptäckt på följande
sätt: »ett lika antal atomer, då de äro på lika sätt förenade, framkalla
lika kristallformer, och kristallformen är ej beroende af atomernas natur
utan af deras antal och förening s sätU. Det blef dennas, liksom de
flesta andra fruktbringande teoriers öde, att falla för de upptäckter,
hvartill den ledde. Det visade sig ganska snart, att Mitscherlichs sats
icke innehöll hela sanningen; antalet af undantag blef allt större ju
längre man sträckte sina undersökningar; i kemiskt hänseende full-
2) Huru det gick till att M. kom till Sverige och der publicerade detta arbete
kan förtjena omnämnas, då förloppet härvid icke torde vara allmänt bekant. M:s
vän och studiekamrat, G. Bose, som har en icke ringa andel i äran af isomorfins
upptäckt, derigenom att han lärde M. kristallografins grunder och kristallmätning,
sedan denne funnit, att de nämda salterna hade till utseendet lika former, befann
sig i Dresden då Berzelius sommaren 1819 passerade denna stad. När ryktet om
den verldsberömde forskarens dervaro nådde den unge Bose, kunde denne icke
underlåta att uppsöka Berzelius och omtala sin kamrats upptäckt. Berzelius blef
mycket intresserad derför, och när han senare på hösten kom till Berlin, hvarest
han sammanträffade med Mitscherlich, fann han sin förmodan om betydelsen af
den unge studentens upptäckt bekräftad. Berzelius sökte i ministeriet åt honom
utverka en akademisk lärareplats, men man ansåg väl detta vara ett för hastigt
avancemang, hvarför underhandlingarne i stället resulterade i ett stipendium för
M., så att denne skulle få tillfälle att hos Berzelius i Stockholm fortsätta sina
undersökningar på detta gebit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
