Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
ty vetenskapen talar blott, när hon tillfrågas, med ja eller nej och
har ändock ej alltid ett svar att gifva. Uppfinnaren har likväl
den svårare uppgiften att först gifva problemet en sådan form, att
frågan öfverhufvud kan framställas till vetenskapen. Och när så frågan
ändtligen framställes, huru ofta måste ej vetenskapen då svara »derpå
har jag ännu ej tänkt». I denna punkt har vetenskapen äfven sin
andliga vinning af tekniken, och hvarje vetenskapsman, som haft
tillfälle att draga nytta af tekniken, vet väl, af hvilket värde denna vinst
kan vara.
Om isomorfi och morfotropi.
Af A. G. Högbom.
(Forts, och slut fr. VII, 9.)
Af det redan sagda synes, att meningarna om de fordringar, som böra
uppställas på arten och graden af kemisk öfverensstämmelse mellan
isornorfa substanser, varit mycket delade. Lika liten har enigheten varit
beträffande isomorfibegreppets begränsning ur kristallografisk synpunkt.
Innan vi öfvergå till de för denna sida af frågan vigtigaste företeelserna,
torde några anmärkningar om kristallernas formutbildning i allmänhet
böra förutskickas. Den oändliga mångfalden af former, substanserna vid
kristallisation antaga, kan med hänsyn till arten och graden af
symmetri hänföras till några få kategorier eller Jeristallsystern. Hvarje
substans är, såvidt den bestämmes af sina kemiska och fysiska egenskaper,
bunden till ett och samma system, huru olika densammas ytutbildning
än må gestalta sig, och derjemte äfven endast till vissa af de inom
detta system möjliga former eller kombinationer.
Om de tre axlarne hos ett system betecknas med A, B, C, så finnes
inom detta visserligen ett oändligt stort antal olika ytor, d. v. s. dessa
axlar kunna afskäras af ytorna på oändligt många sätt, men för
hvarje särskild substans är antalet möjliga ytor så till vida begränsadt,
att alltid de olika ytornas axelafskärningar (parametrar) måste stå i ett
rationelt och dertill jemförelsevis enkelt förhållande till hvarandra. Om
sålunda för ett slag af ytor parameterförhållandet är a: b : c, så är det
för andra ytor hos samma substans t. ex. a : b : 2c, a : 2b : 4c, arb: 5c
o. s. v. Man kan derför beträffande hvarje substans utvälja en viss
kristallografisk grundform, hvars ytor kunna betecknas med
parameterförhållandet a: b: c; och andra hos samma substans uppträdande eller
möjliga ytor kunna då alltid uttryckas genom enkla och rationella
koefficienter framför grundformens tecken. Detta är den s. k.
parameterlagen, som uti kristallografin spelar samma roli som lagen för de
multipla proportionerna uti kemin.
Af det reguliära systemets symmetri följer, att alla inom detta
system kristalliserande ämnen hafva samma grundform, nemligen
ok-taédern, under det att inom öfriga system hvarje substans har sin
grundform. Om man derför bortser från det reguliära systemet, der,
såsom sagdt,, enligt sakens natur alla substanser hafva identiska
grundformer, så visar det sig såsom regel, att analoga kemiska föreningar af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
