Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
bringande för såväl kristallografin som kemin. Genom läran om
mor-fotropin och de nya synpunkter, som genom densamma gjort sig
gällande, har den ända sedan Mitscherlich’s tid förda striden om
isomorfi-begreppets begränsning blifvit bragt till ända, visserligen icke så, att
en lösning af frågan om sammanhanget mellan kristallform och kemisk
beskaffenhet blifvit gifven, men så att man funnit, att frågan bör
formuleras på ett annat sätt för att kunna besvaras, — och redan det är
ett väsentligt framsteg.
Om metersystemet.
Af Å. G. Ekstrand.
Förra året utfördes på föranstaltande af kgl. finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå utförliga komparationer mellan de
prototyper eller likare för det metriska måttsystemet, som svenska staten
erhållit från den internationella meterkommissionen i Paris, och de
hufvudlikare, som hittills legat till grund för det metriska systemet i
Sverige. *)
I sammanhang härmed torde en kort historik öfver det metriska
systemets tillkomst vara af intresse, hvarvid jag hufvudsakligen följt den
framställning deraf, som finnes intagen i Handbuch der physikalischen
Maassbestimmungen von Dr. B. Weinstein, Berlin 1888.
De måttsenheter, som kunna komma i fråga, äro antingen naturliga
eller godtyckliga. De förra hänföra sig till i naturen förekommande
längder, t. ex. fot; de senare åter till vissa bestämda representanter
eller likare, som måste förvaras någonstädes till jemförelse. Man har
förr mycket stridt derom, huruvida måttsystemet bör vara naturligt
eller godtyckligt. För det godtyckliga systemet talar å ena sidan, att
de enheter, som lätt kunna tagas från naturen, såsom längden af en
fot, en arm, äro alltför vexlande för att kunna tjena som definition på
måttsenheten, under det att sådane mått, som få anses såsom
oföränderliga, t. ex. jordens medeldiameter och massa, våglängden hos en
bestämd linie i solspektrum ete, blott med utomordentlig kostnad och
möda kunna göras brukbara; å andra sidan, att, då man ej för hvarje
gång kan använda dessa från naturen hemtade oföränderliga mått, man
i alla fall måste skaffa sig representanter för dem, hvarigenom åter
godtyckliga storheter komma in i systemet, alldenstund man ej vore
säker, att de förfärdigade likarne fullt motsvara de naturliga måtten.
För ett naturligt system åter talar den omständigheten, att
fastställandet af godtyckliga måttsenheter utgår från antagandet, att likarne
äro absolut oföränderliga, hvilket dock strider mot erfarenheten, så
tillvida som allt materielt med tiden undergår förändringar. Likaledes
*) Dessa komparationer hafva utförts, hvad beträffar längdlikaren, af
kanslirådet dr K. Lindeberg och lektor E. Jäderin, samt, hvad vigtslikaren beträffar, af
laboratorn dr K. Ångström och byråingeniören dr A. G. Ekstrand. Redogörelsen
för komparationerna inlemnades till kgl. vetenskapsakademien den 14 November
1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
