Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
kan man anmärka, att, om likaren genom en olycklig tillfällighet går
förlorad, dess återställande med tillräcklig noggrannhet vore omöjligt,
hvarigenom den nödiga kontinuiteten i måttsbestämningarne blefve
afbruten.
Emedan båda systemen alltså hafva sina oundvikliga och
obestridliga olägenheter, har man måst inslå en medelväg, och man förfar
inom de civiliserade länderna numera allmänt så, att man antingen
definierar måttsenheten efter naturen och så gör likare, som möjligast
noga öfverensstämma dermed, eller ock först konstruerar en godtycklig
måttsenhet och sedan på det noggrannaste jemför denna med
motsvarande från naturen härledda storhet. Intet folk har verkligen
naturliga måttsenheter, men de godtyckliga enheterna låta uttrycka sig i
naturliga storheter med den grad af noggrannhet, som de vetenskapliga
hjelpmedlen vid hvarje tidpunkt medgifva.
En annan punkt beträffar indelningen af den en gång bestämda
måttsenheten i underafdelningar, hvarvid två system förekomma,
nemligen duodecimal- (och det dermed sammanhängande sexagesimdl-) och
decimal-systemet. Då vår nuvarande aritmetik är grundad på
decimalsystemet, så torde enhetens delning i tiondedelar och potenser deraf
vara att föredraga framför delningen i tolftedelar och potenser deraf.
Dock har duodecimalsystemet den fördelen, att enheten der är delbar
med 3 och 4, divisorer, som genom sin enkelhet äro mycket i bruk.
Vid tidsindelningen har man också bibehållit duodecimalsystemet, och
alla försök att ersätta det med decimalsystemet hafva hittills
fullständigt misslyckats. Också i fråga om längd och mått bildar
duodecimalsystemet ännu grundlaget för många måttsystem. Denna punkt
är dock ej af principiel betydelse, såsom egentligen beträffande
räkneoperationer, men sannolikt har det metriska måttsystemets konseqvent
genomförda decimaldelning ej litet bidragit till detta systems spridning.
Äldre enheter för längd och mått. Af vida större praktisk och
vetenskaplig betydelse är måttsystemets enhetlighet. Det ideala
tillståndet vore, om på hela jorden blott herrskade ett måttsystem. Dit
hafva vi ännu ej hunnit, men det är numera egentligen blott två
system, som komma i fråga, nemligen metersystemet och det engelska.
Måttsystemen för längd och vigt hos forntidens folk synas alla
hafva haft ett och samma ursprung, åtminstone kunna de alla föras
tillbaka till det kaldeiska rikets system. Af stort intresse är dervid,
att redan då längd och vigt ej faststäldes oberoende af hvarandra;
men, under det att vi nu för tiden vid definitionen af vigtsenheten
taga längdenheten till hjelp, härleddes i det babyloniska systemet
omvändt längdenheten ur vigtsenheten.
Under medeltiden och ända in i den nyaste tiden herrskade en
otalig mängd måttsystem, och måtten vexlade ej blott från land till
land, utan i många länder från stad till stad. I England egnade man
redan tidigt stor uppmärksamhet åt måttsenheterna, och jemförelsevis
noggranna bestämningar deröfver förekommo der för mer än 900 år
sedan, om också de till nuvarande tid bibehållna hufvudlikarne för
dessa enheter ej torde vara äldre än 300 år. I Frankrike går
sträfvandet att få ett ordnadt måttsystem tillbaka till 14:de århundradet,
men ända till slutet af förra århundradet kom intet lagbestämdt system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
