Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
maximi- och minimi-termometrar alarmerades man, när temperaturen
gick öfver eller under de bestämda gränsvärdena.
Rörande användningen af nitrometem och den lämpligaste
temperaturen för sprängämnets lösning i svafvelsyra utspann sig ett
meningsskifte mellan föredraganden och prof. Klason, som vid sina analyser
funnit vanlig rumstemperatur vida att föredraga framför den af
föredraganden till lösning i svafvelsyra förordade temperaturen af högst -f- 5°.
4) Dr Svedmark lemnade ett meddelande om användningen af
bituminösa skiffrar till kalkbränning inom Rättviks och angränsande
socknar i Dalarne. På 1860-talet borrade man här efter petroleum,
och ända till 600 fot djupa borrhål nedslogos, men någon olja fanns
ej, ehuru liknande geologiska formationer ofta äro oljeförande i andra
länder. Oljeborrningsförsöken gå tillbaka ända till 1840 talet, och det
sätt, man då använde vid en brunn i Böda för att få oljan till ytan,
var brunnens f}7llning med vatten, hvarefter oljan afskummades. De
bekanta borrningarne vid Osmundsberget läto på sin tid mycket tala
om sig. Numera hafva alla borrningsförsök för länge sedan upphört,
men man har i stället försökt använda skiffrarne som bränsle vid
kalkbränning. Detta har emellertid ej lyckats så bra som på andra ställen,
beroende derpå, att den ur skiffern erhållna gasen förbrinner alltför
hastigt. Föredraganden hade undersökt rättviksskiffrarnes geologiska
förekomst och funnit denna tillräcklig för praktisk användning. Till
deras halt af bituminösa ämnen kan man sluta deraf, att vid ett för
många år sedan företaget destillationsförsök 1 kubikfamn skiffer
lemnade 108 kannor olja (eller 1 kub.-meter gaf 51 liter).
Vid analys gåfvo skiffrarne:
Öfre lagret. Undre lagret.
Brännbara gaser......................... 12,6 13,62
Kol eller koks........................... 5,9 7,oo
Aska .......................................... 81,5 79,38
100,oo 100,oo
En likartad analys af alunskiffer från Öland gaf:
öfre lagret. Mellersta lagret.
Gaser, ej brännbara.................. 13,e 11,i
Koks.......................................... 9,5 ll.c
Aska.......................................... 76,9 77,3
100,o 100,o
Skiffern borde således kunna användas till bränsle lika väl som
alunskiffern, blott man kunde finna ett sätt att vid kalkbränningen
moderera förbränningens hastighet.
Med anledning af meddelandet lemnade hr Cronquist några
historiska detaljer öfver oljeborrningsperioden och omnämnde tillika, att vid
Hellekis försök blifvit gjorda ehuru utan framgång att elda kalkugnar
med gas. Hr Mahle sporde, om skifferoljan håller svafvel, i hvilket
fall den kunde få medicinsk användning på samma sätt som iktyol,
tumenol, m. fi., hvartill hr Klason genmälde, att skifferoljan på
Kinnekulle alldeles säkert håller svafvel, den är ganska tung och låter under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
