Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
kiselsyra. Med tanken på de nyss påpekade säregna egenskaper, sådana
komplexa föreningar kunna förete, synes det vara helt förklarligt, om
smältprodukten i fråga ur det kalfosfosilikat, som i större eller mindre
mängd förefinnes deri, kan ställa sin fosforsyra till växternas fria
förfogande, ehuruväl i naturen förekommande kalkfosfat, såsom redan
blifvit anmärkt, endast i mycket ringa mån äro i stånd dertill. Lika
lättförklarlig synes mig då också den förut omnämnda iakttagelsen,
att fosforsyrans tillgänglighet står i direkt förhållande till slaggens
kiselsyrehalt, då ju uppkomsten af allt större mängder fosfosilikat
i smältprodukten måste betingas af en alltmer ökad tillgång på
kiselsyra. Mättad dermed intill en viss gräns, ett visst optimum, bör
slaggen komma att hålla sin fosforsyra uteslutande såsom fosfosilikat,
det är i en för växterna fullständigt njutbar form. Den engelska,
kiselsyrerika och till sitt verkningsvärde med superfosfat jemnbördiga
thomasslagg, som här förut blifvit omnämnd, är uppenbarligen att
betrakta såsom en sådan förening; slumpen hade vid dess uppkomst
säkerligen fogat det så, att dess särskilda komponenter funnits för
handen i förhållanden, som för bildningen af kalkfosfosilikat voro de
mest passande. Att den anförda böhmiska, kiselfattiga slaggen endast
kan innehålla en jemförelsevis obetydlig mängd fosfosilikat, är åter
lika sjelfklart, som att densamma till sitt verknings värde måste blifva
den förra vida underlägsen.
En slående bekräftelse på riktigheten af nu gjorda antaganden
erbjuder för öfrigt det faktum, att man numera är i stånd att förhöja
fosforsyrans tillgänglighet i en slagg genom att sammansmälta
densamma med en afpassad mängd kiselsyra. Man har blott att låta en
ström af hvitvarm qvarzsand flyta in i slaggen, då den ännu
hvitglödande tappas ur konvertern, för att det afsedda fosfosilikatet skall
uppstå. Genom denna enkla åtgärd har man i sjelfva verket lyckats
stegra fosforsyrans tillgänglighet i slaggen med 10, 20 ända till 30
proc, och nästan alla thomasverk bringa numera i handeln en vara,
som är betydligt värdefullare än den, de förr producerade.
Om vi nu öfvergå till frågan, huru man har att gå till väga för
att afgöra, huruvida en föreliggande thomasslagg kan ställa antingen
hela sin fosforsyrehalt eller någon bestämd del deraf, större eller mindre,
till växternas disposition, så är af det redan sagda klart, att
vegetationsförsöket besvarar detta spörsmål på ett exakt och ögonskenligt sätt.
Men lyckligtvis behöfver man icke tillgripa en med så många
omständigheter och så mycken tidsutdrägt förenad utväg. I det föregående
är visadt, att fosforsyrans tillgänglighet otvifvelaktigt står i bestämdt för
hållande till thomasslaggecs halt af kiselsyra. Men icke nog dermed,
Wagner har också gjort den icke mindre vigtiga iakttagelsen, att under
vissa gifna förhållanden ett dylikt bestämdt och nära samband
äfvenledes förefinnes mellan å ena sidan slaggens kiselsyrehalt och å den
andra dess löslighet uti en med ammoniak icke fullt mättad och
följaktligen svagt sur lösning af citronsyra: ju rikare en thomasslagg är
på kiselsyra eller — som blir detsamma — på lätt tillgänglig
fosforsyra, dess lättare upptages fosforsyran derur af det nämnda citratet.
Till belysande häraf må några siffror här finna plats. Under a.
äro för fosforsyrans »citratlöslighet» i nio särskilda slagger de värden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
