Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
tid är proportionell mot qvadratroten ur pepsinhalten. Detta gäller dock
endast för den första tiden af digestionen.
Några försök med digestion af löst ägghvita med tillhjelp af andra
syror än HCl (HN03, H3P04 och H2S04) äro af förf. anförda, men ha
ännu ej fört till något enkelt resultat.
Af författarens arbete framgår tydligen, att de moderna
fysikaliskt-kemiska metoderna äro synnerligen fruktbärande, då de användas på
lösningen af fysiologiskt-kemiska spörsmål. Och det var ju ej annat att
vänta, då den fysiologiska kemien nära nog uteslutande har att syssla
med verkan af utspädda lösningar. Visserligen äro dessa metoder
förenade med ganska stora svårigheter i räkneväg, hvarom förf:s arbete
också tydligt bär vittne, men dessa äro långt ifrån oöfvervinneliga och
det är all anledning att önska, att förf., såsom han antyder, måtte snart
få fortsätta sina ovanligt intressanta undersökningar. S. A.
Om de röda blodkropparnes osmotiska tryck
innehåller det sist utkomna häftet (Bd 5, H. 4—6, 1895) af
Skan-dinavisches Archiv flir Physiologie tre synnerligen intressanta
afhandlingar äf docenten vid Lunds universitet S. G. Hedin. Som det af
hr H. behandlade ämnet är af stor betydelse för den fysikaliska
kemien, må här ett kort utdrag af de förtjenstfulla uppsatserna
lemnas.
Be Vries" och Hamburgers försök angående det osmotiska trycket
hos Växtceller och hos röda blodkroppar torde vara väl kända.
Hamburger bygde sin undersökningsmetod på den omständigheten, att, då
blod spädes med vatten, blodkropparne vid en viss utspädningsgrad, då
den omgifvande vätskan har tillräckligt lagt osmotiskt tryck, afge en
del af sin röda färg till vattnet. På samma sätt går det, om man
bringar röda blodkroppar in i en lösning af ett salt. Är lösningen
tillräckligt koncentrerad, så sjunka blodkropparne till botten, utan att
afge färg åt lösningen, understiger däremot lösningens koncentration en
viss gräns, så färgas densamma starkt röd af blodkropparna. Denna
gränskoncentration bestämdes för saltlösningar af olika art och H. fann
då, att exempelvis en molekyl salpeter förmår i detta afseende ersätta
1,75 molekyler rörsocker, 1,6 mol. MgS04, 1 mol. KCH3C02, KBr, KJ,
NaBr eller NaCl, 0,75 mol. CaCl2 eller BaCl2 o. s. v. Man säger då,
att, om rörsockers isotoniska koefficient sättes lika med 1, så är
salpeterns 1,75, magnesiumsulfatets 1,75/1,6 = 1,09, klorkalciums 1,75/0,75 = 2,bk
o s. v. Hamburger fann på detta sätt isotoniska koefficienter, som
stämde rätt väl öfverens med de af I)e Vries genom försök på
Växtceller bestämda.
Hr Hedin har nu framstält en ny metod att bestämma
saltlösningars isotoniska koefficienter med de röda blodkropparne såsom
indikator. Han införde blodet i fråga, försatt med en viss, vanligen lika,
mängd saltlösning i ett graderadt smalt rör, hvilket sedermera under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
