- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VII. årg. /
130

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

fördelaktig inverkan, hvaremot detsamma vid kärlförsök befunnits
alldeles värdelöst. Ur denna synpunkt vore det af intresse, att fältförsök
utfördes mångenstädes, och i stor omfattning. Äfven direktör Carlson
framhöll, att många landtman fortfarande finna sin fördel vid
benmjölets användning, och att dess verkan måhända berodde derpå, att
det efter längre tids lagring i jorden kunde bättre tillgodogöras af
växterna. Härpå genmäldes af prof. Nilson, med hvilken ingeniörerna
Alexanderson och K. E. Peterson i hufvudsak instämde, att, för att
vetenskapliga försök skulle hafva något värde, experimentatorn måste
kunna beherska alla de inverkande faktorerna, hvilket vid fältförsök,
vore en omöjlighet i anseende till jordmånens och nederbördens
vexlingar. Betecknande för denna fråga vore dessutom, att Märcker, som
förut varit Wagners motståndare, nu öfvergått till dennes åsigter.
Beträffande växtens förmåga att bättre göra sig till godo det, som en
längre tid legat i jorden, visade de under föredraget anförda siffrorna
just raka motsatsen, eller att denna växtens förmåga af- i stället för
tilltager.

Dr Eggertz påpekade slutligen såsom en egendomlighet, att
benmjölet håller citratlöslig fosforsyra, som dock ej verkar på växtligheten.

3) Ingeniör J. Landin, som under sommaren besökt Dalarö skans»
hade der funnit tegel, öfverdragna med ett tjockt lager af soda, hvilket
torde höra till sällsyntheterna; de vanliga utvittringarne på tegel ära
nemligen sulfater (mest natrium- och kalciumsulfat) och klorider samt
någon gång nitrater.

Med anledning af detta meddelande omnämnde hr Schmelck, att
han vid undersökning af tegel väl funnit sulfater och klorider men
aldrig nitrater. Ing. K. E. Peterson anmärkte i fråga om murfrat, att
det gröna anfloget på gamla murar uppgifvits innehålla vanadin, en
uppgift som bekräftades af dr Norblad, hvilken tillade, att
vanadin-halten härrörde från leran, och att färgen berodde på förhandenvarande
vanadinsyror.

4) Ing. J. Landin förevisade prof på den nu mycket omskrifna
kalciumkarbiden CaC2. Denna omsättes med vatten till kalk och
acetylen C2H2, och det vore bland fackmän en fråga för dagen, om acetylen
skulle kunna användas till belysningsändamål vare sig enbart eller i
blandning med lysgas. Sannolikt kommer acetylens produktionspris att
ställa sig för högt för dess användning i större skala. I fråga härom
yttrade sig vidare hrr Nilson och K. E. Peterson.

5) Ing, J. Landin förevisade derefter ett stycke svart mineral,
hvars utseende lemnade föga ledning för omdömet om dess natur; det
var nemligen qvarts, som svärtats af organiska ämnen. Profvet var
från Kiholm, der man för framställning af eldfast dina-tegel rostar
qvartsen före dess användning i ändamål att aflägsna mekaniskt
inneslutet vatten och organiska ämnen; profvet hade anträffats i rostugnens
eldstad, dit det nedfallit och fått sin färg. Genom glödgning kunde de
organiska ärnnena aflägsnas, ty vid ett af föredraganden utfördt
glödg-ningsprof hade qvartsen återtagit sin hvita färg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1895/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free