Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
monazit m. fl. och dessutom, märkligt nog, i meteorjärn från Augusta
County i Virginia, enligt uppgift, tillsammans med argon. Sistnämda
ämne härstammar dock möjligen från atmosfären. Det har nämligen
visat sig, att Ramsay s första undersökningar på detta område varit
mindre noggranna, i det att det argon, som han funnit i cleveitgasen,
inkommit i densamma, derigenom att den blifvit blandad med
betydliga kvantiteter luft (ända till ungefär 100 %). Sedan syret och
större delen af kväfvet blifvit aflägsnade, så har argons spektrum
tydligt kunnat framträda jemte heliums.
Ännu mera öfverraskande än förekomsten af helium i så många
delvis väl kända och studerade mineral är upptäckten af detsammas
förekomst såsom löst i vissa källors vatten. Bouchard meddelar
nämligen att han vid undersökning af den gas, som i ganska stora
kvantiteter afgifves af några svafvelkällor i Pyreneerna (s. k. azoader, emedan
man ansett gasen vara kväfve) jemte kväfve och argon funnit rikliga
mängder helium. Hvarifrån detta helium förskrifver sig, är naturligtvis
ännu omöjligt att afgöra; alldeles osannolikt är väl icke, att det kan
finnas i små kvantiteter i atmosfären, fastän man ännu icke lyckats
påvisa det derstädes.
Om heliums fysiska egenskaper känner man ännu relativt litet.
En täthetsbestämning af Ramsay, publicerad i Maj detta år, angaf
specifika vigten till 3,88 (H = 1). Den gas, som användts till denna
bestämning har gifvetvis varit starkt argonhaltig, då försöket verkstälts,
långt innan R, lyckats framställa någon ren gas; äfven kväfve i icke
obetydlig mängd torde hafva förefunnits. En i Upsala ungefär
samtidigt verkstäld bestämning, utförd med (enligt spektralundersökning)
rent material gaf till värde på tätheten 0,u (luft = 1) eller 2,o (H = 1)
således ej mycket mera än hälften af hvad R. funnit.
Sedermera har Ramsay publicerat en utförligare undersökning öfver
helium. (Journ. of chem. soc. 1895: 684.) Han uppgifver derstädes
specifika vigten på helium till 2,i8 (medeltal af flere från hvarandra
obetydligt afvikande bestämningar). Huruvida den af jR. använda gasen
varit fullkomligt ren, framgår icke tydligt ur hans uppgifter. Helium
är således näst vätet den lättaste kända gas och har äfven lägre
atomvigt än alla andra element med undantag af vätet. Atomvigten synes
emellertid vara dubbelt så hög som spec. v. att dömma efter
förhållandet mellan varmekapaciteterna vid konstant tryck och konstant
volym, hvilket uppgår till 1,67, eller samma tal, som man funnit hos
enatomiga gaser (hos de tvåatomiga är som bekant nämde förhållande
1,4). Heliummolekylen skulle då bestå af endast en atom och
atomvigten bli 4,o, resp. 4,36. Det torde dock vara tvifvel underkastadt,
huruvida bestämningen af spec. värmet kan anses vara absolut afgörande.
Heliums löslighet i vatten är enligt Ramsay högst obetydlig. 1 vol.
vatten löser vid 18,2° 0,0073 vol. af gasen.
Om heliums spektrum är ännu ingen fullständig undersökning
publicerad1; det innehåller linier i alla de synliga delarne af spektrum,
*) Under tryckningen af denna uppsats hafva Bunge och Paschen i
Berliner-akademiens handlingar publicerat en utförlig undersökning af heliums spektrum.
Af de resultat, som vunnits, tyckes framgå att cleveitgasen utgör en blandning
af två element. Det har nämligen lyckats nämda forskare att indela linierna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
