Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
permanens är ett relativt uttryck, och äfven dessa substanser äro
utsatta för förändringar och modifikationer under växtens normala lif;
vedbildningen t. ex. är en progressiv kemisk transformation af cellulosa.
Efter växtens död följa förmultning och förstöring, hvilka framträda
dels som upplösning dels som kondensation, båda vanligen samtidigt.
Den förra är en jäsningsprocess, åtföljd af gasutveckling, den senare
karakteriseras af en stegring i kolhalten på bekostnad af syret och
vätet, och bland dervid bildade produkter märkas humus, torf, lignit
och de olika slagen af kol.
Humus är en normal beståndsdel af alla jordarter och bildas vid
vanlig förmultning af nedmyllade växter, har i allmänhet sura
egenskaper och ger med alkalier bruna lösningar. Den består af omättade
föreningar, som direkt förenas med klor och brom. Bland
beståndsdelarne må nämnas geinsyra, C20H12O7, huminsyra, C20H12O6, och
ulmin-syra, C20H14O6. Snarlika produkter erhållas vid sönderdelning af
kolhydrater, vare sig enklare såsom socker eller mera sammansatta såsom
stärkelse, cellulosa. Vid längre kokning af socker med utspädda syror
erhålles dels alkalilöslig sacchulminsyra, C44H40O16, dels olöslig
sacc-hulmin, C44H38015. Då espartogräs kokas med alkalier erhållas
liknande produkter. Vid smältning med alkalihydrat gifva dessa ämnen
aromatiska derivat, bland hvilka protocatechusyran erhålles i största
mängd.
Period-tabell öfver de kemiska elementen1).
Af F. Bang.
Valens- I. II. III. IV. V. VI. VII. VIII. I I. II. III. IV. V. VI. VIII. VIII.
"T"’ ..................... ZT~. ...... H He * (+) (+) (?)
2. Li Be B C .................. ......... A N O F (?)
3. Na Mg Al Si .................. ......... (+) P S Cl (?)
4. K Ca Se Ti V Cr Mn Fe Ni Co Cu Zn Ga Ge As Se Br (?)
5. Bb Sr Y Zr Nb Mo Da Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I (?)
6. Cs Ba La Yb Ta W Url Os Ir Pt Au Hg TI Pb Bi Äst (+) (?)
7. (+) Ms (+) Th Np U (?) (?) (?) (?)[
JII.a = Sc, Pp. J.b-Cu, Ng. 6III.a och 6IV.a = La, Ce, Ny, Py, Sm, Gd, Tb, Ho.
Er, Tm, De, Yb. ...
* Element utan namn, som åtföljer helium.
Tomrummet i tabellen mellan C, Si och A, (3IV. b) är ej en
verklig lucka utan svårare att förlikna vid den yta, som blir obetäckt, när
en glob utbredes i planet. Hvarje tecken i tabellen betyder ej endast
dess vanliga element utan också hvarje annat element af samma serie,
valens och afdelning af tabellen. La och Yb beteckna således La, Ce,
Ny, Py, Sm, Tb, Ho, Er, Tm, Yb och måhända lika många ännu
okända element. Deras atomvolymer och kemiska förhållanden visa,
att de ej bilda en serie.
a) Uppsatsen, som finnes införd i Chem. News 67, p. 178, .har af förf.
in-lemnats till red. med anhållan om dess intagande i Sv. K. T. Öfversättningen
verkstäld af red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
