Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åtskilliga omständigheter angifva, att H här fått sin rätta plats.
Sedan A (argon) nu är funnet, hafva vi ej längre rätt att betvifla
tillvaron af de med ( + ) betecknade elementen, ja vi äro till och med i
stånd att på några ställen i tabellen angifva, hvarest de böra finnas»
exempelvis sådana element, som upptäckaren kan begagna som malmer.
Vi kunna också till en viss grad förutsäga deras allmänna egenskaper.
Hvad man nu känner om argon tillsammans med dess ställning i
/ A \
perioden säger oss, att det har molekylen ^ ^ atomvigten 13, och
A === A
valensen 4. En blick på dess molekularformel förklarar dess motstånd
mot kemisk inverkan; dess molekyl är ej lätt sönderdelad, men, när
dess atomer en gång blifvit fria, torde dess kemi blifva ganska
omfattande. Argon är af alla kända ämnen det, som mest strider mot
Didong’s och Petit?8 Iag och likaså mot den allmänna tillämpningen af
Avogcidro’s Iag. Näst vätet har det största egentliga värmet af alla
element; dess ljusrefraktion är obetydlig i förhållande till dess eg. vigt,
men dess atomvolym svarar exakt mot dess plats i atomvolymserien,
(atomvolymerna för C, A och N äro 3.4, 8.7 och 15.5).
Då några af elementen i min tabell ej förut finnas upptagna i någon
period-tabell och derför äro okända för mången, har jag till den verkan,
det hafva kan, sammanstält följande tabell öfver halfförgätna element:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
