Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
Genom behandling af en lösning af amidoguanidin i en
mineralsyra med ett aikalinitrit bildas ett salt af diazoguanidin, t. ex. nitratet,
^NH.N:N.N03
C = NH
\NH2
Man öfvergjuter 137 g. amidoguanidinnitrat med 200 ccm. 5-normal
salpetersyra och tillsätter till blandningen 5 normal natriumnitritlösning,
tills allt amidoguanidinnitrat blifvit omvandladt. Vid lösningens
frivilliga afdunstning utkristalliserar diazonitratet i stora kristaller jemte
salpeter, ur hvilken blandning kokande alkohol utdrager diazonitratet.
Föreningen smälter vid 129° C. Den är ganska beständig, förpuffar ej
vid slag, men vid upphettning inträffar svag förpuffning.
Kväfvevätesyra och cyanamid ur diazoguanidinsalter.
Försättes en lösning af diazoguanidinnitrat med en amoniakalisk
silfvernitratlösning, så erhålles en gul fällning, som vid analys befunnis
hafva sammansättningen, CN5 Ag3. Detta är emellertid ej något salt
af en syra, CN5 H3, utan en ekvimolekylär blandning af
kväfveväte-syrans och cyanamidens silfversalter; således N3 Ag + CN2 Ag2. Om
man nämligen behandlar fällningen med kall, utspädd salpetersyra,
stannar kväfvesilfret olöst, under det att silfvernitrat och cyanamid gå
i lösningen, där de lätt kunna påvisas.
Liksom amoniakalisk silfverlösning förhålla sig alkalihydraten till
diazoguanidinnitrat; det bildas kväfvevätesyra och cyanamid.
För att ur diazoguanidinnitrat framställa ren, vattenhaltig
kväfvevätesyra förfar man lämpligast på följande sätt. Man behöfver därvid
ej isolera diazoguanidinnitratet, utan man kan mycket väl använda
den råa, genom diazotering af amidoguanidinnitrat erhållna lösningen.
Man försätter densamma med en lösning af något mera än 2 mol.
natriumhydrat, hvarvid momentant en spaltning eger rum och
kväfvevätesyra bildas (Na saltet). Därefter surgör man vätskan och öfver
destillerar kväfvevätesyran, som uppfångas i ett förlag, hållande natronlut.
Man surgör nu i sin ordning denna med utspädd svafvelsyra och
destillerar, då ren, vattenhaltig kväfvevätesyra erhålles. Utbytet nästan
kvantitativt.
Då man nu lätt kan framställa amidoguanidinnitrat i större
mängder, så torde denna metod för erhållande af kväfvevätesyra vara
bekvämare och enklare än alla andra metoder. Någon fara för explosion
vid destillationen skall enligt Thiele ej vara förhanden.
Kokas åter diazoguanidinsalter med utspädda syror, bildas jemte
kväfvevätesyra ännu en annan syra af sammansättningen, CNgH3.
Utan samtidig bildning af kväfvevätesyra uppstår denna förening vid
inverkan . af alkaliacetat och -karbonat på diazoguanidinsalter. Denna
förening är ett tetratzolderiv&t. I en följande uppsats skall jag i
sammanhang med andra tetrazolföreningar beskrifva denna jemte andra
tetrazolderivat, som Thiele framstält ur densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
