Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
större jernhalt än hos normala. I lefvern magasineras det intagna jernet
och synes förekomma deri bl. a. såsom en nucleoproteid; åtminstone
var denna förening städse jernrikare hos djur. som fått jern än hos
andra. I nucleoproteiden är jernet fastbundet och kan ej påvisas, förrän
föreningen blifvit förstörd. Att jernets koncentrering i lefvern beror på
direkt resorption af de intagna jern salterna och ej på resorptionen af
det i födan befintliga, organiskt bundna jernet, som då kunde tänkas
skyddadt mot förstöring genom det intagna jernsaltet, bevisas af det
förhållandet, att mangan vid intagning ej ger samma resultat som jern,
ehuru det borde kunna göra samma tjenst, derest det intagna jernet
blott hade till uppgift att skydda det i födan bundna. En hopning af
jern i lefvern borde således kunna inträda äfven vid intagning af
mangansalter, men så är ej fallet, ty vid intagning af mangansalter blef
jern-halten i lefvern och i nucloproteiden mindre än vid intagning af
jern-•salter. Att det intagna och i lefvern deponerade jernet verkligen
kommer kroppen till godo, synes vid åderlåtning af djur som fått jern;
hämoglobinhalten och antalet röda blodkroppar aftaga ej så starkt hos
sådana djur som hos normala. Blodet återtog också efter åderlåtningen
mycket fortare sin normala sammansättning hos de djur, som fått jern.
(Ber. d. deutschen Chem. Ges. 28, Ref. 932 (1895), 29, Eef. 48 (1896).
i. G. E.
Handbok i elektrokemi med särskild hänsyn till dess tekniska
tillämpning, af G. JE. Cassel, Sthlm. A. Bonnier. l:a häftet, pris
2 kronor. Så lyder titeln på det första försök att på svenskt språk
sammanfatta resultaten af de senaste årens forskningar och rön på
elektrokemiens fruktbara område. Såsom bekant inom vetenskapliga
och tekniska kretsar, har elektrokemiens studium i utlandet, särskildt
i Tyskland, på de senaste åren rönt en alldeles oerhörd uppmuntran
från såväl statens som enskildes sida. Vid universitet och polytechnica
ha lärostolar och magnifika institut inrättats för det nya läroämnet,
det vidtomfattande »deutsche elektrochemische Gesellschaft» har bildats,
och samtidigt dermed har naturligtvis litteraturen gått framåt.
Tidskrifter ha uppstått för behandling af elektrokemiska spörsmål, och
läroböcker ha utgifvits med en förvånande hastighet, särskildt i den
teoretiska delen (år 1895, af Jahn, Lupke och Leblanc) men äfven i
den praktiska (Borchers). Man hyser de allra största förväntningar
angående resultaten af denna mäktiga rörelse.
Vårt land, som särskildt tyckes egnadt för uppkomsten af en stor
elektrokemisk industri, har hittills saknat en lärobok i detta vigtiga
ämne. Man kan derför väl säga, att det nya arbetet hade att fylla en
högst kännbar lucka.
I det föreliggande första häftet har förf. behandlat en del af de
teoretiska förutsättningarna för den praktiska elektrokemien. Att döma
af den bredd, med hvilken denna afdelning är anlagd, har förf. väl
insett, huru nödvändig teorien i detta fall är. Referenten gick till
studiet af denna del med de allra bästa förhoppningar men har dess
värre efter genomläsandet funnit dem nära nog fullkomligt besvikna.
Förf. har dels varit mycket ovan att handskas med de af honom be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
