- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / VIII. årg. /
129

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattande undersökningar af Dixon (1884, 1886). Denne forskare
undersökte en blandning af koloxid och syre samt fann, att en sådan
blandning icke kunde bringas till explosion äfven genom starka elektriska
gnistor, i fall så väl gaserna som udiometern med stor omsorg torkats.
Detta har äfven Hoszkowski funnit (1891). Dixon fann vidare, att en
ringa tillsats af vattenånga möjliggjorde en explosion samt, att denna
blef kraftigare ju mer vattenånga som tillsattes. För att visa detta
inneslöt han blandningen af koloxid och syre, hvilken hade ett tryck
af 200 mm., i ett långt glasrör och mätte sedan längden på den
gaspelare, hvilken bragtes till explosion vid närvaro af olika mängder
vattenånga. Några siffror må anföras:

Vattenångans Exploderade gaspelarens

tryck i mm. längd i m.m.

spår 500

15 514

40 525

Ännu tydligare framgår vattenångans inflytande ur Dixoiis
bestämningar af den hastighet, hvarmed explosionen fortplantas i en
blandning af koloxid och syrgas. Försöksmetoden belyses genom
närstående rig. 2.

f4çE:zzz:i3=to^

i u––––––-,— j meter–––-—––––––-H,

t^SålM^––f Tig.Z

E

Ett öfver 3 meter långt glasrör försågs i bägge ändarne med
metallfattningar och kranar. Nära den ena ändan finnes ett gnistställe (A),
nära den andra ett tunnt silfverblad (B), upphängdt på ett par insmälta
metalltrådar. Genom B går strömmen från batteriet C; samma ström
genomlöper äfven elektromagneten D, hvilken, medan strömmen är i
gång, attraherar armen E med sitt stift F. Explosionen framkallas
genom att låta en gnista slå öfver vid A; när explosionsvågen hunnit
till B, sönderslites silfverbladet, strömmen brytes, elektromagneten
upphör att verka och stiftet F faller ned. Afståndet AB är 3 meter;
för att beräkna explosionens fortplantningshastighet fordras äfven att
känna den tid, som förflyter mellan gnistans öfverhoppande och
silfver-bladets sönderslitande. För detta ändamål kan man förfara exempelvis
enligt följande välkända metod. På en sotad, roterande metallvals får
en med spets försedd stämgaffel af kändt svängningstal rita en kurva.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:30:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1896/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free