Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
131
kväfoxider kunna framkalla reaktionen. Genom inverkan af
salpetersyra på koppar kunde ej en tillräckligt ren gas erhållas, hvarför Baker
framstälde kväfoxiden genom upphettning af den svarta förening, som
kväfoxid ingår med ferrosulfat. Till försöket användes en likadan
apparat som vid försöken med klorknallgas (fig. 1). Den ena ballongen
innehöll ren kväfoxid, den andra ren syrgas. Efter 10 dagars förvaring
öfver fosforsyreanhydrid öppnades kranen och gaserna fingo blanda sig
med hvarann, hvarvid ingen synlig förändring inträffade. Men
insläpptes en smula vatten, så uppträdde genast bruna ångor.
Sedan öfvergick Baker till att undersöka två sammansatta gaser,
hvilka i vanliga fall med största häftighet förenas med hvarann,
nämligen ammoniak ock klorväte, hvilka förut i detta afseende något
undersökts af Helmholtz och Richartz. Ammoniaken framstäldes ur ren
salmiak och ren kalk, torkades öfver fast kaliumhydrat samt en blandning
af kopparoxid och kaliumoxid, erhållen genom glödgning af koppar
med salpeter och af Stas rekommenderad som ett ypperligt
torkningsmedel. På detta sätt torkad ammoniak inverkar ej på
fosforsyreanhydrid. Klorväte framstäldes ur klornatrium och svafvelsyra.
Den för försöket använda, af glas förfärdigade apparaten
åskådliggöres af fig. 3.
Fig.3.
Tvänne vida glasrör, på midten kulformigt utblåsta, voro förenade
medelst ett smalare med kran försedt rör. Glasrörens öppna ändar
kunde slutas medelst kautschukproppar med gasledningsrör. Kranen
var försedd med tre vägar och dessutom nedåt förlängd till ett öppet
rör, som doppade ned i en skål fyld med kvicksilfver. En horisontel
genomskärning af kranen synes till vänster å figuren. I kulorna på
rören lades fosforsyreanhydrid. Först inleddes ammoniak, beredd på
ofvan angifna sätt, i det ena röret, tills luften var utdrifven, och därpå
fyldes det andra röret med klorvätegas, hvarvid ammoniakröret hölls
afstängdt genom lämplig ställning på kranen. Hela apparaten fick
därpå stå en vecka, hvarefter förbindelsen mellan rören öppnades, så
att gaserna blandades. Ingen salmiakrök visade sig dock, icke häller
steg kvicksilfret upp i kranens vertikala rör. Men om en smula fuktig
luft insläpptes genom detta vertikala rör, så bildades genast hvita
sal-miakmoln, och kvicksilfret rusade upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
