Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
aftecknad såsom en svagt upplyst kontur på en mera lysande bakgrund,
hvilket beror derpå, att lågans spegelbild ej kan sända något ljus tvärs
igenom lågan, hvaremot andra partier på skärmen upplysas både af
lågan och dess spegelbild.
Med afseende på de lampor för acetyléngas, som redan kommit i
handeln, hvila de på den principen, att en viss qvantitet karbid införes
i ett slutet kärl och der på ett eller annat sätt kommer i beröring med
vatten. Den utvecklade gasen stiger upp i lampans öfre del och föres
der till brännaren, men, för att förbränningen skall gå lugnt och jemnt,
erfordras ett konstant tryck på gasen, hvartill åter i detta fall fordras
regulier sönderdelning af vattnet, hvilket ej alltid kan åstadkommas. Vidare
tillkommer den ganska allvarsamma fara, som ligger deri, att vid vattnets
inverkan på karbiden i en dylik lampa temperaturen småningom stiger
ganska märkbart, hvarigenom en explosion kan framkallas, utan att
man vet ordet af, och vid högre temperatur följer vattenånga med
acetyléngasen, och fuktig acetyléngas angriper metaller vida mer
än torr.
Ur teoretisk synpunkt äro således acetylénlampor ganska farliga,
och t. o. m. vid släckningen af en sådan lampa råkar man ut för ett
obehagligt dilemma, ty, om man vrider till kranen för hastigt, fortsättes
gasutvecklingen ännu en stund, och man får ett öfvertryck inuti lampan,
vrider man åter till långsamt, strömmar en del oförbränd gas ut i
rummet och förpestar luften, på samma gång som den kan ge
anledning till explosion vid närvaron af en ljuslåga. Endast flytande
acetylen, som förvaras i en stark flaska af nickelstål, motsvarar alla de
anspråk, man har rätt att ställa på ett belysningsmedel afsedt att
användas inomhus.
Med afseende på den kraftförbrukning, som kräfves till bildningen
af kalciumkarbid, har man att räkna med flera reaktioner. Eqvationen
CaO + 3C = CaC2 + CO
fordrar först värme för att uppvärma 36 gram C till 3,000°, hvilket
utgör 48.18 kalorier, vidare fordras till sönderdelning af 56 gr. CaO
132 kalorier + 33.g för kalkens upphettning till 3,000 ; kolets förening
med O till koloxid utvecklar 28.59 kalorier, föreningen mellan Ca och C
absorberar 0.65 kalorier. Om vi summera ihop alla dessa
värmeqvantiteter, finna vi, att det behöfs 184 kalorier för bildningen af 64 gram
karbid, eller en kilogram karbid kräfver 2,856 kalorier, men i praktiken
måste man öka denna värmeqvantitet rätt ansenligt, emedan ugnen
också skall uppvärmas, emedan värme förloras genom strålning, emedan
materialen ej äro kemiskt rena; man måste således taga 3,500 kalorier
såsom minimum för 1 kg. CaC2. En elektrisk hästkraft ger 500 å 550
kalorier pr timme, det fordras alltså bortåt 6.6 elektriska hästkrafter
för att pr timme tillverka ett kg. karbid. Priset, i stort sedt, bör vid
en fabrik, som disponerar öfver 2,000 elektriska hästkrafter ställa sig
på följande sätt för en ton karbid:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
