Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
talas om barns-, bryllops-, utfærtha-, ærfdaöl m. fi.; äfven hos oss
begagnas ännu några af dessa uttryck, såsom barnsöl, graföl m. fl.1)
Redan i den gråa forntiden följdes ölets bruk af dess missbruk
och uttrycket »männens sans söfves af ölet» återfinnes i havamal.
Denna ölets skuggsida vitsordas af flera bestämmelser i de gamla
landskapslagarne, men att det likväl egde stor betydelse som
nationaldryck, synes af det intresse, som egnas åt den inhemska humleodlingen.
I Magnus Erikssons landslag stadgas ända till dödsstraff för stöld af
växande humle, och i Christoffers landslag bestämmas böter för den
landbo eller bonde, som ej »hafver humlegård med 40 humlestänger,
som humle växer vid». Sistberörda stadgande åberopas ock af Gustaf I
i ett plakat af 28 Febr. 1558, hvari han, liksom ofta förut, på det
kraftigaste uppmanar rikets innebyggare att »dem sjelfve och menige riket
till gagn och fördel» anlägga och vidmakthålla humlegårdar. Men
plakatet innehåller också ett allvarligt förbud mot bl. a. svalg och
»drinken», hvilket ger vid handen, att bruket och missbruket af maltdrycker
alltjemt följdes åt.
Under sådana förhållanden torde det ej väcka förvåning, att man
redan på 1500-talet uppfattat dessa drycker såsom särskildt lämpade
för beskattning. Redan 1555 förekomma bland Stockholms stads
inkomster accispenningar af öl, som i staden såldes; men först genom
Johan IIIs mandat af 20 Sept. 1572 stadgas för hela riket
maltdrycksbeskattning genom införande af försäljningsafgift för sådane drycker.
Afgiften bestämdes till två slagne daler för hvart åm vin af hvad slag
som helst, en slagen daler för hvar tunna mjöd eller hiörsdrank, vare
sig den var beredd här i landet eller utrikes, halfannan alagen daler för
hvarje fat pryssing, en ort af en slagen daler för en tunna svenskt
öl. Till denna försäljningsafgift lade Gustaf II Adolf ett halft
århundrade senare en tillverkningsskatt. I enlighet med samma års
riksdagsbeslut utfärdades 1622 en »ordning», hvari stadgas, att i alla städer
öfver hela riket »uppå belägne orter» skola upprättas vissa brygghus
och förordnas så många bryggare, som ståthållare eller fogde samt
borgmästare och råd pröfva nödige i hvar stad. Bryggarne borde alltid
hafva öl i förråd att sälja hela eller halfva lästetal eller tunnetal i
sänder. Tillverkningsskatten, som- var en fabrikatskatt, erlades på
följande sätt. Innan bryggaren iick tända eld under pannan, måste han
för uppsyningsmännen anmäla, huru mycket malt, han den gången
ville använda, hvarpå han fick ett qvitto; sedan brygden var färdig
och såld, instälde han sig åter hos uppsyningsmännen med
anmälningssedeln och hade då att betala skatten för ölet, 2 öre för starkt öl, 1 öre
för svagt öl och 1/2 öre för spisöl pr tu*nna. Härefter fick han ett
skatteqvitto på, att allt var klart.
Bryggaren egde ej rätt att sälja öl i minut utan endast hela eller
halfva läste- eller tunnetal. Af hvar tunna malt skulle bryggas lx/é
tunna starkt öl, alltså ett efter våra begrepp ovanligt starkt öl. Äfven
husbehofsbrygd beskattades på samma sätt som salubrygd, dock var
skattens belopp här endast hälften. Förutom denna tillverkningsskatt
*) Redogörelsen för den äldre lagstiftningen i fråga om maltdrycker är
hemtad ur komiterades »underdåniga betänkande med förslag till förordning
angående beskattning af maltdrycker*, afgifvet den 30 Juni 1881.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
