Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
Den årliga importen har således en stark tendens att stiga.
Af svenska kol brötos 1895 223,652 ton, således blott 1/9 af
importen. Värdet af importen utgör nu efter ett medelpris af 13 kr.
pr ton stenkol och 18 kr. pr ton koks i rundt tal 27 millioner kr.,
hvilket bäst visar önskvärdheten af att kunna ersätta det utländska
kolet med inhemskt bränsle. I denna riktning hafva också flera försök
blifvit gjorda med torf till utgångspunkt, ehuru tillsvidare af ringa
omfattning. Den största torftillverkningen på ett ställe i Sverige bedrifves
vid Lerbäck i Nerike, der 8,000 ton torf af 20—25 % vattenhalt årligen
tillverkas. Men torfupptagning försiggår, ehuru i mindre skala, på så
många ställen, att hela landets produktion af torfbränsle kan
uppskattas till inemot 1 million ton pr år, motsvarande i bränslevärde, enligt
vanlig beräkning, 500,000 å 600,000 ton stenkol.
Enligt Torf kols komiténs utlåtande (1894) användes i Sverige årligen
omkring 9 millioner kubikmeter ved som bränsle, motsvarande i värde
22 millioner kronor. En sådan skogsafverkning enbart till bränsle är
naturligen en stor nationalekonomisk förlust, isynnerhet som
skogsaf-verkningen i det hela med flera millioner kubikmeter öfverstiger
återväxten. En utsträckt användning af torfbränsle hade derför sin
betydelse som ett välbehöfligt skogsskydd.
I Sverige finnas enligt E. Erdman 400 qvadratnymil torfmosse,
d. v. s. 4 millioner hektar, med ett medeldjup af 2 meter. Antages
1 hektar medelgod mosse gifva 2,000 ton färdig torf och torfven lemna
blott hälften af stenkolets effekt, så motsvarar 1 hektar mosse 1,000
ton stenkol, och hela vår mossareal 4 milliarder ton stenkol eller en
nästan obegränsad tillgång på bränsle.
De vanliga metoderna för torfvens upptagning ur mossen äro
skärning för hand eller med maskin, s. k. stickverk, då sticktorf erhålles,
gräfning för hand eller med maskin och efterföljande ältning på ett
eller annat sätt till »älttorf», »stångtorf», »presstorf», »rörtorf» m. fl.
Effekten af olika upptagningsmetoder vexlar högst betydligt och således
också tillverkningspriset för torf, som derjemte är beroende af mossens
beskaffenhet. Vid upptagning af torf för hand lär i Sverige vanligen
beräknas, att en man tager upp 2 ton torf pr dag, beräknad som
lufttorr vara, och att formning eller utläggning af torfven tager lika mycket
arbete som upptagningen. Att torfindustrien under sådana
omständigheter ej blifvit en storindustri, är lätt att förstå. Med Brosowzlzys
stickmaskin för handkraft kan enl. Ferd. Fischer (die chemische
Tech-nologie der Brennstoffe) en man upptaga 150 hi. torfmosse eller c;a
120 hi. lufttorr torf, hvilket ungefär motsvarar 2.5—3 ton pr dag. I
Sverige har denna stickmaskin ej funnit någon större användning.
Att bättre torfupptagningssätt finnas, kan man bland annat se på
härvarande utställning. Gysinge aktiebolag exponerar nemligen en
torrapptagningsmaskin, hvarmed enligt uppgift pr man nås en
produktion af 40 kbm. mosse pr dag eller c:a 7 ton torr torf pr man och dag,
hvilket ju är ett betydande steg till det bättre. Ännu verksammare
äro de torfverk, som konstruerats af ryttmästare Rahbek å Sparkjær
på Jutland. Med dessa i Tekn. Tidskrift’ 1896, sidd. 154, 205, 206
beskrifna och afbildade flytande torfverk, som användas flerstädes i
Danmark, upptager en man, enligt samstämmande uppgifter, minst 10 ton
Svensk Kemisk Tidskrift. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
