Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Härvid är att märka, att torfmossarne i Sverige äro fördelade öfver
hela landet och att på många ställen afståndet till konsumenten är
mycket mindre än 100 km., som här antagits, hvarför det här
beräknade priset för torfbränsle är högre, än hvad det i allmänhet behöfver
blifva.
Vid sjelfva mossen torde i allmänhet maskintorf eller skärtorf vara
det billigaste bränslet. Inom de skogrika trakterna i Sverige lär veden
för hushållsbehof ej ännu på länge kunna utträngas af torf. I de
skogfattiga provinserna deremot och i de stora städerna, der veden är
dyr, böra torfbriketterna, som äro lika snygga att handtera som ved
och brinna lika vackert, kunna påräkna framtid. Bränslevärdet hos
torfbriketter och ved är ungefär som 4 : 3. En ton huggen och
hemkörd ved kostade i vintras i Stockholm c:a 15 kr.; en ton briketter
skulle således efter bränsleeffekten vara vard hemma hos konsumenten
I8.75 kr. När nu tillverkningspriset är 6 kr., återstå för frakt,
hemkör-ning, handelsvinst åt fabrikant och minutör således 12 kr. pr ton eller,
om ej det högre bränslevärdet medräknas, 9 kr.
Då dessutom speciella ugnar finnas konstruerade för eldning med
torf, finnas, med något god vilja och företagsamhet, alla förutsättningar
för, att torf under nuvarande förhållanden med framgång skall kunna
upptaga konkurrensen med stenkol äfven för storindustriella ändamål.
Torfkol. Svårigheten för torfvens konkurrens med stenkol beror
naturligtvis på torfvens låga effekt, då den användes på vanligt sätt.
Det ligger derför nära till hands att vid mossen af torfven söka
framställa ett koncentreradt bränsle, t. ex. torfkol. Också hafva många
försök gjorts i denna riktning.
Kolning både i mila och ugn har försökts, men det ekonomiska
resultatet har varit dåligt, beroende på ringa utbyte och för dyr torf.
Ett gynsamt kolningsresultat finnes återgifvet i Tekn. Tidskr. 1875, 71,
der det säges, att i Julius Lottmans torfkolningsugn 24.9 kbm. eller
omkring 6 ton torf gåfvo 8.6 kbm. = 2.9 ton eller 40 % torfkol.
Kostnaden för torfvens upptagning, torkning och kolning uppgingo till 44
öre pr hi. torfkol, hvilket å 33 kg. pr hi. gör 13.62 kr. pr ton torfkol.
Enligt Jernkontorets torfingeniör Th. ’Palmherg kan fullkomligt torr torf
(d. v. s. med 15 högst 20 % vatten) kolas i vanliga milor, dock helst
med murade bottnar eller också i vanlig kolugn. Produkten blir
utmärkt och utbytet c:a 50 %.
Under förliden sommar företogos vid Helsingborgs gasverk af ingeniör
C. Lindeblad kolningsförsök i retort med torf från Sparkjær. Torfven,
som legat länge under tak, höll blott c:a 13 % vatten och 13 % aska.
Det erhållna torfkolet släcktes med vatten och höll derefter 17 % vatten
och 14 % aska. Utbytet blef 66 % kol, dock ej fullt genomkoladt,
utan iakttogs i midten af styckena en mörkbrun färg.
Torfkolskomiténs betänkande (Tekn. Tidskr. 1894, 34) uppger, att vid
kolning i mila vid Laxå erhöllos 32 vigtsprocent kol, som med ett pris
af 7.76 kr. pr ton torf kostade 24.79 kr. pr ton. Insättes i denna kalkyl
ett torf pris af 2.50, som bevisligen numera kan ernås, blefve
tillverkningspriset å torfkolet endast 11 kr. pr ton. Med det af Th. Palmherg
uppgifna utbytet eller 50 % kol, skulle torfkolet blott kosta 8.50 kr.
pr ton, hvilket ju vore mycket billigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
