Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Nordens kemikalieindustri. Importen till Sverige af klorater uppgick
år 1896 till 244 ton mot 600 å 700 ton närmast föregående år.
Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag tillverkar vid sin svaf
velsyre-fabrik i Falun c:a 1,500 ton kopparvitriol årligen. Nämnda bolag är
det enda i Skandinavien, som bereder tomasfosfat såsom biprodukt från
den basiska bessemerprocessen, hvilken bolaget infört i Sverige, till en
mängd af c:a 7,000 ton pr år. Denna qvantitet täcker dock icke vårt
lands behof, enär år 1896 importerades öfver 24,000 ton tomasfosfat.
Nämnda bolag, som är det största i Skandinavien, med ett
aktiekapital af 9,600,000 kronor, förbrukar för sin storartade jern till verkning en
mängd träkol, som hittills kolats i mila, dels af »kolskog», dels af ribb
från bolagets sågverk. Nu har man der infört kolning i murade ugnar, af
dimensionerna 33 x 9,25 X 8,s meter, i hvilkas 8 ugnsrum å 173 kbm.
träet oafbrutet kolas, utan att ugnen släckes. En dylik ugn producerar
årligen 200,000 hi. med ett utbyte af 74,4 vol. procent af träet, medan
till ugnens eldning endast åtgå 1,8 % af användt trä. Genom detta
förfaringssätt, E. J. Ljungbergs patent, vinnes ej allenast ett högre
kolutbyte, utan biprodukterna från torrdestillationen tillvaratagas också för
att vidare förarbetas.
Ett verkligt behof synes förefinnas att bättre tillgodogöra
kolnings-virke, hvilket framgår deraf, att äfven Skönviks Aktiebolag utställer
produkter af torrdestillation af sågverksaffall enligt ny metod. Då
industrien i sin nuvarande form är ny, samt, såsom är att hoppas, kommer
att gifva anledning till skogsbesparing och en stor export af ättiksyrade
salter och tjärprodukter, må den något närmare beröras, sedan förf.
varit i tillfälle att vid Skönvik se experimenten samt den energi och
storartade offervillighet, hvarmed de bedrifvas — tills dato äro 150,000
kronor nedlagda derpå.
Vid sågverken tillgodogjordes för en del år sedan sjelfva
trästammen icke på långt när så väl som nu; äfven små dimensioner användas
nu i sågad eller hyflad form. Den massa ytor och ribb, som förr
erhölls, var ett onus och användes mest för utfyllning vid byggandet af
kajer och strandskoningar; resten uppbrändes i särskildt för ändamålet
uppförda ugnar. Numera kolas det vid sågningen öfverblifna träet i milor,
hvarvid c:a 20 % af träets vigt träkol torde erhållas, beräknadt på torrt
trä. Vid milans byggande kasseras dock c:a 15 % af träaflfallet, såsom
varande för smäckert för att i milan gifva kol i användbar form. Med
det sågspån, som ej kan användas till eldning under ångpannorna,
täckas milorna, hvilka äro i hög grad eldfarliga för sågverket. Genom
att på detta sätt tillgodogöra sågverksaffallet göra sågverken årligen en
vinst af tillsammans 4—6 millioner kronor.
År 1893 börjades på förslag af ingeniör G. v. Heidenstam vid
Skönvik försök att köla sågverksaffall i retort, hvarvid äfven den minsta
ribben kan användas, och en fabrik härför har varit i gång sedan två år
tillbaka. Förfaringssättet är i hufvudsak detsamma, som användes vid
beredande af ättiksyra af löfträ. Utbytet af furuträ, direkt kommande
från sågen med 50 % vattenhalt, blir, beräknadt på torkadt trä med
5 % vatten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
