Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
kol.............................................................. 30,oo %
tjära ............................................................ 6,96 »
ättiksyra...................................................... 2,03 »
metylalkohol................................................ 0,64 »
aceton........................................................ 0,i2 »
således c:a 50 % mera kol än vid kolning i mila, hvartill kommer, ätt
de flygtiga produkterna tillvaratagas. Klart är emellertid, att i en
retort med 1 meters diameter kolningen skall ske ojemnt och mera
oekonomiskt, än om den skedde i ett trångt rör. Detta jemte tanken på
att tillgodogöra det sågspån, som nu förfares på milorna, har ledt
ingeniör v. Heidenstam till följande försök. Den i maskin sönderhackade
ribben jemte såg- och hyfvelspån föras från sågens spåniedning in i en
torkapparat, der de befrias från vatten. Härifrån befordras de till en
brikettpress, der spånet utan användande af bindemedel briketteras.
Briketterna utgå ur pressen i en lång sammanhängande sträng och
utsättas, fortfarande under tryck, för värme, som stegras, ju längre hvar
och en brikett kommer från pressen, tills briketten slutligen utgår fullt
kolad ur pressen i en hård, tung och icke smetande form. Utom hvad
utställningen visar häraf har förf. sett en brikett af stenkolets glans,
tyngd och hårdhet. Enär briketten har liten genomskärning och de
bortgående destillationsprodukterna tillvaratagas på det ställe, der en viss
temperatur åstadkommer hvars och ens bildande, är det klart, att kolningen
skall ske så ekonomiskt som möjligt, och att kondensationsprodukterna,
redan då de bildas, framkomma hvar för sig och sedan ej behöfva
underkastas fraktionering. På detta sätt fås af sågspånsbriketter med
5 % vatten
kol............................................................... 30,oo %
tjära ............................................................ 7,oo »
ättiksyra...................................................... 3,25 »
metylalkohol................................................ l,oo »
aceton ......................................................... 0,io »
En rationell torrdestillation af trä existerar sedan c:a 15 år tillbaka
i Skånska ättikfabriken vid Perstorp, der hufvudsakligast björk kolas
för att som hufvudprodukt vinna ättika, äfven matättika, af utmärkt
beskaffenhet. De vanliga andra produkterna från torrdestillationer
tillvaratagas äfven. SpritättiJcefabriJcationen är också representerad på
utställningen.
Bland utställare af kemikalier må vidare bemärkas: Aktiebolaget
Fredriksstads oxalsyrefabrik, som utställer oxalsyra och oxalater.
Fabriken är den enda i Skandinavien och så godt som uteslutande
grundad för export, enär oxalsyreförbrukningen i Norden är obetydlig.
Inom färgtekniken stå de skandinaviska länderna lagt, och utom
rödfärg, kromfärger och oljerifna färger produceras f. n. inga andra färger
här än af Christiania blyhvidtfabrik, som utställer tekniskt rent, i handeln
kalladt »kemiskt rent», blyhvitt, beredt enligt kammarmetoden.
Fabrikation af zinkhvitt och anilinfärger saknas helt och hållet. Deremot
finnes i Skandinavien flere fabriker för femisstillverkning, af hvilka de
förnämsta utställarne äro Wilhelm Becker och Klint, Bernhardt & C:o
i Stockholm, Den kemiske Fabrik Norden och Alf. Bjercke i Kristiania.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
