Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
liggjordes på statens bekostnad. Den utkom äfven i svensk
öfversättning i tvenne upplagor under titeln: »den oumbärliga hushållsboken
eller konsten att i flera år förvara friska och oförändrade alla slags
födoämnen både ur djur- och växtriket». Ehuruväl Appert på
1830-talet offentliggjorde utförliga undersökningar att konservera öl och vin,
var det dock Pasteur9s forskningar i förening med hans på dessa stödda
och 1866 offentliggjorda förslag att väsentligen efter samma metod, som
Appert användt, behandla vinet, som band vid denna metod hans namn.
Sedan dess har som bekant »pasteurisera» blifvit nära nog liktydigt
med sterilisera.
Man skulle nu kunna tycka, att denna steriliseringsteknik borde
gifvit Liebig och hans meningsfränder något att tänka på, men han
lät sig af intet rubba i sin öfvertygelse. Han var så säker på sin sak,
att han icke utan en viss hånfullhet talar om sina motståndare. I ett
af sina kemiska bref säger han sålunda: Datt härleda förruttnelse från
mikroskopiska djur är alldeles detsamma, som om man ville anse
förruttnelse af ost grunda sig på närvaron af ostmaskar eller
sönderdelningen af djurexkrementer vara förorsakad af deri varande skalbaggar.»
Hvad är det då som förstör materien i dessa mikroorganismer?
frågar han.
Det kan nu visserligen synas oss underligt detta tal. Till att börja
med kunde man emellertid ganska väl reda sig med att
steriliseringstekniken berodde på frånvaro af syre. När metoden misslyckades
förklarade man, att detta berodde på, att luftens utestängande icke hade
fullständigt lyckats. Sedan Schröder och Dusch 1854 uppfunnit
bom-ullsflltret, som sedermera skulle blifva af så fundamental betydelse, och
ännu mer sedan Pasteur’s arbeten dermed blifvit bekantgjorda, dugde
ej denna förklaring längre. Saken var emellertid dermed långt ifrån
klarlagd. Steriliseringsförsöken lyckades ingalunda alltid, särskildt var
detta nästan regeln med mjölk, och det fanns ingen, som kunde
angifva det faktiska skälet härtill. Det fanns sålunda oklarhet på många
punkter. De olika mikroorganismerna voro alltför litet bekanta. Liebig’s
opposition var derför utan tvifvel till viss grad berättigad.
Det vigtigaste stod för sin uppfattning trodde sig Liebig ha funnit
i den af Pasteur närmare iakttagna jästens sjelfjäsning, som yttrade
sig deri, att uttvättad jäst vid 30—35° inträdde i en verklig
alkoholjäsning, hvarvid cirka 10 % af jästens torrvigt alkohol bildades. När
jästen undandrogs föda, så dog den, förklarade Liebig, och de
kväfve-haltiga ämnena i den döda organismen började sönderdelas. Denna
sönderdelning spred sig till jästens egen substans, som dervid öfvergick
till alkohol och kolsyra. Det var sålunda enligt Liebig icke den
lefvande utan den döda, i sönderdelning stadda jästen, som åstadkom
jäsningen.
Pasteurs respirationsteori.
Pasteur åter uppfattade naturligtvis samma fenomen som stod för
sin uppfattning. Organismerna behöfva syre, säger han. De allra flesta
få sitt behof deraf från luften. Så göra ock jästcellerna yid närvaro
af luft, men då inträder ej heller någon jäsning. I mån åter som syre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
