Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
300°. Utan att sjelf förändra sig tvingar den väte och syre att förena
sig och detta under förhållanden, då de eljest icke inverka på hvarandra.
Vi taga knappt fel i antagandet, att ceroxid äfven på gasen i lågan
utöfvar samma verkan som vid lägre temperatur; ceroxiden föranleder
en snabb och intensiv förening af väte och syre och framkallar genom
förbränningen af de starkt förvärmda gaserna i ljusmanteln en
utomordentligt hög temperatur, hvarigenom oxiden bringas till häftigaste
glödning. Häraf kunde man vänta, att en strumpa af ren ceroxid skulle
ge den bästa ljuseffekten; men så är ingalunda fallet.
För att förklara denna motsägelse måste vi betrakta ett annat
fe-nomen, hvilket tydligast träder i dagen vid platinan. Denna metall
visar som bekant starka kontaktverkningar. Bringas ett platinanät,
förmådt på samma sätt som Auerstrumpan, i Bunsenlågan, så kommer
detsamma i måttlig glödning utan att framkalla någon stark
ljusverkan. Temperaturen hos nätet ligger t. o. m. på de varmaste ställena
långt under platinans smältpunkt. Införes deremot en hårfin
platina-tråd i lågan, kan man lätt öfvertyga sig, att den kommer i smältning
på enstaka punkter, hvilket motsvarar en temperatur af ungefär 1800°,
I senare fallet förhindras eller fördröjes värmets hastiga bortledning,
och lågans temperaturmaximum gör sig gällande, under det att vid en
tjockare tråd eller ett trådnät, som äro goda värmeledare, de på
enstaka ställen i lågan befintliga temperaturmaxima ej kunna utöfva sin
verkan utan hastigt utjemnas och meddela hela nätet blott en måttlig
medeltemperatur.
Vore det nu möjligt att i finaste fördelning utbreda katalytiska
substanser, såsom platina och cer, på en dålig värmeledare och
såmedelst isolera smådelarne i lågan, så skulle man utan tvifvel få
temperaturmaxima i stället för medeltemperaturen och kunna iakttaga en
intensiv ljuseffekt. Hos Auerstrumpan spelar thoriumoxiden rollen af
ett sådant isolerande substrat för verksamma substanser.
Huru väsentligen olika cer- och thornitratet förhålla sig vid
upphettning, visar ett enkelt försök. Under det att ceroxiden vid nitratets
sönderdelning blir qvar såsom en föga porös massa, bildar thornitratet
en ytterst voluminös, fintrådig massa, som är mycket uppblåst alldeles
som rhodanqvicksilfver. Föraskar man thornitrat, blandadt med 1
procent cernitrat, så blifva ceroxidpartiklarne på sätt och vis fördelade
på milliarder fina trådar af thoriumoxid och i sådant tillstånd
upphängda i Bunsenbrännarens låga. Vid cerpartiklarne uppstå
temperaturmaxima, hvilka sannolikt ligga långt öfver 2000°. Derigenom alstras
ett bländande sken, alldenstund ljuseffekten stiger ungefär med 5:te
potensen af temperaturen.
Man skulle kunna invända, att, cermängden, hvilken blott utgör 1
pct af strumpans vigt, är allt för ringa för att åstadkomma en så
utomordentlig ljuseffekt i förhållande till det svaga ljuset från ren
thorjord, men ett närmare skärskådande af förhållandena vid den
vanliga gaslågan skall häfva betänkligheterna härvid.
Enligt Davys teori beror lyskraften hos gaslågan på de ur gasen
afskilda och till hvitglödning upphettade kolpartiklarne. Dessa partiklar
erhållas hufvudsakligen genom sönderdelning af etylén och benzol^
hvilka tillsammans utgöra ungefär 5 volymprocent af lysgasen. Antar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
