- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
50

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

50

Bränvins-, öl- och hvitbetssockerindustriens
utveckling i Sverige under de sista 25 åren.

Af A. G. Ekstrand,

Bränvinsindustrien.

Alkoholhaltiga drycker, särskildt vin, ha varit kända sedan
urminnes, men en destillation af vin, för att erhålla hvad vi nu kalla
sprit, torde först hafva utförts vid den berömda akademien i Alexandria,
ehuru en detaljerad beskrifning deröfver finnes i behåll först från 8:de
århundradet e. Kr. Mera koncentrerad erhölls spriten af Baymundus
Lullus i 13:de och Basüius Valentinus i 15:de århundradet, men först
1796 lyckades det Lowitø och Richter, ett par tyska kemister, att
framställa absolut alkohol. Intill midten af 1400-talet framstäldes all
sprit af vin, sedan lärde man också att maska säd, och först i början
af vårt århundrade blef potatisen ett mera allmänt råmaterial. I
Sverige synes sprit eller bränvin ej hafva varit kända före 1430-talet,
då de infördes för beredning af krut under Erik XIILs tid. Man hade
nemligen funnit, att starkt bränvin lätt antändes.

Bränvinstillverkningen här i landet har genomgått åtskilliga öden1).
Först 1855 infördes produktbeskattning, hvilken skatteform sedan
förblifvit oförändrad, endast att skattesatsen successivt höjts från 16 sk.
banko pr kanna 6-gradigt bränvin (=49 volymprocent alkohol) till 50
öre pr liter 50-procentigt bränvin, hvilken skatt pålades 1887 och ännu
är gällande.

Vexlingen i bränneriernas antal, använda råmaterial och tillverkadt
bränvin synes af nedanstående tabell.

I Använda- råämnen.

År Antal Spanmål IPotatis och an- Bränvin

brännerier. ana glag j dra rotfrukter | liter af 50 % .

I I deciton. hi. i

1872-73 I 431 I 240,890 I 2,933,150 I 46,066,000

77 — 78 385 373,345 1,980,371 39,371,564

82-83 243 311,412 1,264,491 32,639,246

87—88 173 171,082 1,649,819 32,900,078

,92—93 142 231,408 1,278,745 31,058,528

93—94 137 246,424 1,634,059 36,178,918

94—95 127 369,131 1,031,294 34,557,892

95—96 132 224,055 1,489,683 33,244,624

I 96—97 I 123 I 233,508 | 1,653,035 | 35,974,082 I

Till bränvin förarbetas dels och hufvudsakligen potatis, dels
spanmål, dels, ehuru i mindre grad, melass och hvitbetor. Den i bränne-

*) Se härom denna tidskrift V,ios (1893).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free