Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
rierna använda spanmålen utgöres af hvete, råg, korn, blandsäd, hafre
samt desutom majs och bohvete. Bland de vanliga sädesslagen intaga
råg, korn och blandsäd första rummet, i synnerhet korn, som i regeln
användes till malt.
År 1872—73 gingo till bränvinspannorna ungefär 17 % af landets
hela potatisskörd och 1.5 % af dess spanmålsskörd för 1872, år 1896—
97 användes till bränvin blott 7.4 % af landets potatisskörd och 0.82 %
af dess spanmålsskörd för 1896. Särskildt af vår vigtigaste brödsäd,
rågen, användes sistnämnda år 1.2 % af landets skörd, hvaraf större
deJen i pressjästfabrikerna. Man ser häraf, att bränvinet under
normala skördeår numera ej nämnvärdt inkräktar på landets skörd af
lifsmedel. Majsen är på grund af sin höga stärkelsehalt det lämpligaste
bränvinsmaterialet bland alla sädesslagen och importeras af många
brännerier till betydande mängd, trots tullen derå. Hvitbetor hafva
ända till sista tiden endast i ringa mängd användts till bränvin och
då såsom tillmäskning vid vanliga potatisbrännerier. Ett
hvitbets-bränneri i egentlig och modern mening igångsattes först på hösten 1896
i Nöbbelöf vid Eslöf. Här extraheras betornas socker genom diffusion,
på samma sätt som i sockerfabrikerna, under tillsats af dränk från en
föregående destillation (diffusion å la vinnasse). Genom sin stora
sockerhalt lämpar sig hvitbetan mycket väl till bränvinsbränning, och
pr hektar jord räknadt synes den t. o. m. lemna mer bränvin än både
majs och potatis. Betbränvinet ställer sig också i regeln något billigare
än potatisbränvinet, men deremot rätt mycket dyrare än
melassbrän-vinet1). Liksom melassbränvinet har också betbränvinet en egen smak,
som försvårar dess rening, hvarför det torde vara mindre begärligt i
handeln.
Man kan säga, att vid normal potatisskörd 62 % af allt bränvin
fås af potatis, 35 % af majs och säd samt 3 % af melass.
Antalet brännerier har under här omhandlade tidsskede hastigt
aftagit,- men i stället har tillverkningen koncentrerats vid de större
brännerierna, så att t. ex. antalet brännerier med öfver 300,000 liters,
årlig tillverkning utgjorde 1882—83 9 %, 1885—86 19 #, 1890—91
29 %r 1895—96 35 % ech 1896—97 44 % af hela antalet.
Medeltillverkningen pr dygn har också stigit från 1,149 liter å 50 % 1873—
— 74 till 1,887 liter 1896 — 97. De två största brännerierna med öfver
1 million liters tillverkning om året äro tillika pressjästfabriker,
nemligen Sollentunaholm invid Rotebro i Stockholms län och Presenten
invid Göteborg. Af Sveriges landskap äro numera hufvudsakligen
Öster- och Vestergötland, Skåne och Blekinge intresserade i
bränneriverksamheten. I Stockholms stad finnes 1 bränneri, i Upsala,
Gefleborgs, Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län hvardera 1, hvilka
alla tillika äro pressjästfabriker. Kristianstads län intager första rummet
med omkring hälften af landets hela tillverkning, beroende derpå, att
potatisodlingen är högst uppdrifven derstädes.
Utbytet har naturligtvis varit mycket vexlande. Så åtgingo till
1,00.0 liter bränvin 1873—74 801 kg. spanmål och 56.3 hi. potatis, men
1) Se härom denna tidskrift IX,49 (1897).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
