Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
55
Vesternorrlands län utgjorde den 1880 omkring 68 % och hade 1890
Ökats till 78 % af hela drickstillverkningen. I Bohuslän, sannolikt i
följd af den rikliga tillgången på arbete vid sillfångsten, utgjorde
drickstillverkningen 1890 mer än 1/3 af hela landets.
Enär maltdrycker ej äro underkastade någon som helst skatt, blif
det statistiska underlaget för en framställning af denna industri
temligen knapphändigt. Undantagsvis har man för åren 1880 och 1890
ganska fullständiga uppgifter, som båda ären insamlades till ledning
för de komitéer, som 1881 och 1891 hade i uppdrag att utarbeta
förslag till maltdrycksbeskattning. Emellertid erbjuder humleimporten
ett medel att på indirekt väg följa industriens qvantitativa utveckling.
Man antog 1880, att humleåtgången var 1 kg. pr 4 hl. maltdrycker
öfverhufvud, för 1890 finner man, att humleåtgången märkbart aftagit
i jemförelse med qvantiteten maltdrycker, hvilket är en naturlig följd
deraf, att de svagare maltdryckerna, till hvilka äfven användts mindre
humle, numera intaga en större del af hela tillverkningen än hvad
1880 var fallet. Humleimporten uppgifves
för 1872 till 247 ton
» 1880 d 299 »
» 1890 » 455 >:>
» 1896 » 542 »
År 1880 uppskattades den inhemska humleproduktionen till 43
ton, och torde den inhemska humlen förbrukas till hembrygd, der
sådan ännu förekommer. Med ledning af humleimporten torde man
kunna beräkna salubrygden för 1896 till minst 2,400,000 hl., hvaraf
hälften öl och porter och hälften dricka. Af landets kornproduktion
gingo 1895 omkring 18 % ensamt till bryggerierna; till både
brännerier och bryggerier gingo deremot samma år 1,270,000 hl. af alla
slag inom landet producerad spanmål, motsvarande 3.3 % af landets
hela spanmålsskörd.
En nyhet, som på allra sista tiden framträdt inom bryggeritekniken
är den s. k. vakuumjäsningen. Det är bekant, att tillverkningen af
ett godt öl kräfver lång tid, vanligen 4 månader, innan efterjäsning
och lagring äro slut. Det är derför ej att undra på, att man sökt finna
ett sätt att afkorta denna tid och derigenom bespara både utrymme
och förlagskapital. Vakuumjäsningen afser nu att vinna dessa
fördelar. Såsom mycket annat nytt leder också denna jäsningsmetod sitt
ursprung från Amerika. Uppfinnarne äro Pfaudier och Hummel, och
deras metod går i korthet ut derpå, att, sedan vörten blifvit på
vanligt sätt framstäld och försatt med jäst, pumpas den in i stora inuti
emaljerade jernplåtcylindrar, som kunna hermetiskt tillslutas. Man
åstadkommer nu genom luftens utpumpning förminskadt tryck inuti
kärlen, och vörten lemnas att vid 1/2—2/s amosfärtryck jäsa under 7
dagar, samtidigt med att luft, som silats genom bomull och derigenom
befriats från bakterier, insuges genom en ventil i vakuumkärlets botten.
Ändamålet härmed är att bortföra den för jästen giftiga kolsyran, i mån
som den bildas och ständigt tillföra ren och frisk luft, ett lifsvilkor
för jästcellen, och det är tydligt, att jästens arbete härigenom bör
betydligt påskyndas. Den från vakuumkärlen utpumpade kolsyran kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
