Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
Häraf beräknar Schmélck en halt af 16.3 % oljsyra och O.i %
glycerin samt en medelmolekularvigt hos de fria fettsyrorna af 275 — 276
med en halt af 50—60 % stearinsyra.
Denna fettvandling, som till och med kan fullbordas på 5 å 6 år,
drabbar äfven en del af muskelköttet. Qväfvesubstansen utlöses
deremot, så att en djurkropp, som öfvergått till likfett, ej längre håller
något qväfve. Likaledes utlöses och bortföras mer eller mindre
fullständigt benbygnadens kalksalt och den i djurens normala fett
ingående glycerinen.
På hafvets botten äro vilkoren för en sådan djurorganismernas
omvandling särdeles gynsamma, liksom också hafvets rika djurverld torde
vara tillräcklig att förklara oljans massförekomst. Tänker man sig nu
sedimentära lager, som blifvit genomdränkta af likfett, utsatta för starkt tryck
och möjligen äfven värme, har man de nödiga faktorerna för bergoljans
bildning. Men, kan man invända, borde icke äfven här en kolig
återstod uppstå, som följaktligen borde återfinnas på oljans primära
lagerställe? För att besvara denna fråga behöfver man blott granska
sammansättningen af de djurrester, af hvilka oljan tänkes bildad. Likfettet
består, såsom nämndes, egentligen af palmitinsyra C16H3202 med en
procentisk sammansättning af 75 % C. 12.5 % H och 12.5 % O. Elimineras
härur allt syre i förening med den nödiga mängden väte såsom vatten,
återstår kolvätet Cl6H28, motsvarande en procentisk sammansättning af
87.3 % C och 12.7 % H. Detta öfverensstämmer ganska nära med de
direkt funna analystalen för råolja. Rysk råolja har gifvit 86.6—87.o C
och 13.2—13 H. S:t Claire-Deville, som analyserat oljor från de flesta
fyndorter, har funnit tal, som vexla mellan
C........................ 8O.4—86.2,
H........................ 12.8-13.3,
0........................ 6.9- 0.5.
Om ur dessa analyser allt syret och det erforderliga vätet fråndrages
såsom vatten, återstår äfven här kol och väte i förhållandet 87 till 13,
allt i runda tal. Häraf synes alltså, att från teoretisk synpunkt
bildningen af bergolja ur fettvandlade djurrester mycket väl kan tänkas
försiggå utan afskiljande af kol eller kolrika återstoder, och utan att,
såsom några förmena, en på sådant sätt alstrad olja måste innehålla
några qväfveföreningar, enär dessa redan vid fett vandlingen aflägsnats,
Ehuru, såsom häraf framgår, Engler’s uppfattning af bergoljans
animaliska ursprung har öfvervägande skäl för sig, har dock på senare
tiden åtskillig tvekan uppstått med anledning af de i råpetroleum
förekommande tunga eller s. k. smörjoljorna. Engler’s trandestillat utgöres
nemligen af jemförelsevis lätta oljor, och man har ej kunnat förklara
dessas öfvergång till tyngre.
Emellertid hafva Engler och hans lärjungar senare påvisat, att både
smörjoljor och paraffin förekomma i trandestillatet, äfvensom att de i
den naturliga bergoljan förekommande smörjoljorna i hufvudsak ej bestå
af paraffiner CnH2a + 2, utan af vätefattigare kolväten, i första rummet
af etylenserien men också af acetylen-, terpen- och benzolserien liksom
af de s. k. naftenerna. De lägre kolvätena, med en kokpunkt af högst
200°, bestå hufvudsakligen af paraffiner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
