Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Heusler har nyligen visat, att lättare etylenkolväten kunna
förvandlas till smörjoljor genom upphettning med aluminiumklorid, men
han har också gjort en annan vigtig upptäckt, som i förbigående må
omnämnas.
Det är bekant, att många slag af råpetroleum hålla rätt mycket
svafvel. Äfven detta svafvel bindes nästan fullständigt genom oljans
kokning med vattenfri aluminiumklorid, i det att saltsyra, Vätesvafla,
ett svafvelhaltigt harts och samtidigt aluminiumsulfid eller
aluminium-sulfoklorid bildas; slutresultatet af kokningen med aluminiumklorid är
således, att paraffin- och benzolkolväten blifva oförändrade, att de
omättade kolvätena öfvergå till svårflyktiga smörjoljor, och att svaflet dels
går bort som svafvelväte, dels bindes i ett harts, från hvilket oljan lätt
kan afhållas1). Genom att derefter tvätta oljan med natronlut, för att
aflägsna saltsyra och svafvelväte, och destillera med öfverhettad
vattenånga får man en alldeles ren, af paraffinkolväten bestående olja;
smörjoljan kan sedan destilleras i vakuum, då man äfven får den ren. Hvad
Englefs trandestillat angår, har Heusler funnit detta vid kokning med
aluminiumklorid gifva så mycket smörjoljor, d. v. s. hålla så mycket
omättade kolväten, att det mera ansluter sig till skifferolja än till
petroleum men likväl kan liksom denna uppdelas i en blandning af
paraffiner och smörjoljor.
Medelst aluminiumkloridreaktionen fann Heusler följande procenttal
mättade kolväten i oljor af olika ursprung:
brunkolstjärolja.............................. 61.5 % mättade kolväten,
skifferolja....................................... 62.o » » »
Englers trandestillat ..................... 61.o » » »
petroleum från Elsass .................. 95.o » » »
d:o » Ohio..................... 97.o d » »
Englerska tryckdestillatet närmar sig derför skifferoljan till sin
sammansättning. Heusler anser också, att bergoljans bildning försiggått
i två stadier, af hvilka det första lemnat en produkt, som liknar
skifferoljan och i smått kan efterbildas genom tryckdestillation af fett. Det
andra stadiet representeras genom en långsamt försiggående förändring,
liknande den, som hastigt framkallas genom aluminium klorid. Heusler
och Nefgen hafva nu dessutom funnit, att både brunkols- och
skiffertjära hålla naftener, och förekomsten af naftener i bergoljan skulle
således ytterligare visa sambandet i bildningssätt mellan bergoljan och
skifferoljan.
I naturen kommer oljan säkerligen icke i beröring med vare sig
aluminiumklorid eller andra polymeriserande ämnen, och, enligt hvad
Engler funnit, är det ej heller nödvändigt. En polymerisering till
*) Oljorna från Ohio och Canada innehålla rätt mycket svafvel och hafva
i följd deraf en outhärdlig lukt. För aflägsnandet af svaflet har man hittills
användt Fr aas’s metod, som består deri, att den kokande oljan eller dess ånga
bringas i beröring med en blandning af kopparoxid och jernoxid. Härigenom
sjunker oljans svafvelhalt från 0.5 till 0.08 % (se denna tidskrift VI,H8 (1894)),
men de sista spåren kunna ej aflägsnas på detta sätt. Enligt Heusler är
vätesvafleutveckling, när ett oljeprof kokas med ett korn vattenfri aluminium klorid,
ett säkert och enkelt medel att upptäcka svafvel i petroleum. Måhända kan
detta reagens äfven få teknisk användning i stort för oljans rening från svafvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
