Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
roende formelsystem, det ena afsedt för mineralkemiens, det andra för
den allmänna kemiens behof.
De mineralogiska tecknen voro följande (enligt den ordning, i
hvilken Berzelius sjelf anför dem):
8 = kiseljord.
A = lerjord.
Z = zirkonjord.
G = berylljord.
Y = ytterjord.
M = talkjord.
G = kalkjord.
St = strontianjord.
B = barytjord.
N = natron.
K = kali.
F = oxidum ferricum.
/ — » ferrosum.
Ff — » ferrosoferricum.
Zi — zinkoxid.
Mg — manganoxid.
mg — » oxidul.
A q = vatten.
FI — fluss-spatsyra.
Till förebyggande af förväxling föreskref Berzelius, att dessa
mineralogiska symboler alltid skulle betecknas med kursiv stil, hvilket var så
mycket nödvändigare, som vissa tecken t. ex. S, M, C, B, N, F, Mg m. fl.
voro gemensamma för båda systemen, ehuru de inom hvart och ett
ägde särskild betydelse. Detta försigtighetsmått iakttogs dock icke
alltid, ej ens i Berzelii egna skrifter.
Med användande af dessa tecken blef sålunda formeln för t. ex.
nefelin — enligt Berzelius — AS, för wollastonit CS2, för ichtyophtalm
KS3 + 5CS\ för kalifältspat KS3 + 3AS3, för beryll GS* + 2AS2, för
laumontit CS2 + 4AS2 + 6aq o. s. v.
Sjelf synes Berzelius ha betraktat de mineralogiska formlerna
endast såsom provisoriska; åtminstone om man får döma af
följandeyttrande (sid. 91): »Jag kan dock ännu icke tillstyrka att med dessa
(kemiska) formler ersätta de mineralogiska, emedan vår kännedom af
syrepartiklarnas antal i flere oxider ännu icke kan anses vara säker,
och det således vid de mineralogiska formlerna är en stor förmån att
de kunna lika väl brukas utan denna omständighet».
Berzelii mineralogiska teckenspråk torde numera vara föga kändt,
enär dess användning ganska tidigt upphörde, så när som på tecknet
för vattnet, hvilket som bekant af mången författare ännu brukas.
Redan 1864 kunde v. Kobell på tal om de bägge systemen skrifva:
»Nun hat man, um nicht deren zweierlei anzuwenden, die sogenannten
mineralogischen (Formeln) aufgegeben und nur die chemischen
ge-braucht»x).
2) Geschichte der Mineralogie, sid. 316.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
