- Project Runeberg -  Svensk kemisk tidskrift / Tionde årgången. 1898 /
171

(1889-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

171

Skrickerums grufva och de der förekommande
selenmineralen.

Af E. Svedmark.

Som bekant fann Berzelius år 1817, att den rödaktiga,
pulverformiga massa, som afsatte sig i blykammaren vid beredning af svafvelsyra
af Falusvaflet, utgjorde ett nytt ämne, som han benämnde selen1). Vid
undersökning af svafvelkisen från Falun fann också Berzelius spår af
selen, men något sjelfständigt selenmineral kunde ej påvisas2).

Under sitt arbete med selen erinrade sig B., att han några år förut
undersökt ett af Gahn erhållet mineral, som uppgifvits vara svensk
tellurmalm, och att detta för blåsröret gifvit den för selen karakteristiska
rättiklukten. Vid förnyad undersökning af detta mineral befanns det
innehålla en ansenlig mängd selen. Det analyserades nu och befanns
innehålla:

Silfver....................................... 38.93.

Koppar..................................... 23.05.

Selenium................................. 26.oo.

Jordartade främmande ämnen 8.90.

96.88.

Detta första selenmineral benämndes eukairit (af toxatQoç = som
kommer väl till pass) »för att dermed erinra att dess upptäckt skedde
i en tidpunkt, då dess kännedom serdeles intresserade genom de
upplysningar det gaf om sättet, hvarpå selenium inom mineralriket
förekommer.»

Formeln blef 2CuSe + AgSe2, hvilket stämde öfverens med det
året förut af Hammarin och Stromeijer funna mineralet
silfver-kopparglans, som hade formeln 2CuS + AgS2.

Eukairiten beskrifves af Berzelius på följande sätt: »Fossilets färg
är blygrå; det har metallglans, fingrynigt, nästan kristalliniskt brott.
Inga tecken till kristallisation kunde för öfrigt märkas. Löst, repas af
knifven och blir der silfverglänsande. Tar intryck af hammaren.
Smälter för blåsrör lätt under utstötande af en stark lukt af selenium samt
lemnar ett blygrått korn. Smältes detta korn med borax, så färgar
den sig af koppar och ett grått, skört metallkorn blir qvar, som är
selenbundet silfver.»

Ett stycke eukairit, som fanns i Bergskollegii samlingar, »sitter i
en tät, svart eller mörkgrön art af talk eller serpentin, som närmast

*) »Undersökning af en ny mineralkropp, funnen i de orenare sorterna af
det vid Fahlun tillverkade svaflet.» Afhandlingar i fysik, kemi och mineralogi,
sjette delen, 1818.

2) Sådana mineral äro funna och analyserades af Atterberg år 1874 (Geol.
Fören. Förhandl. II, 76) och af Weibull år 1885 (Geol. Fören. Förhandl. VII, 657).
Denna selen-bly-vismutglans, som först fanns år 1878 i arbetsrummet Nordpolen,
har sedan visat sig vara en följeslagare till det gedigna guldet i Falu grufva.

c

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:31:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svkemtid/1898/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free