Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Den första går derpå ut, att det ej är pressaften, utan de deri ännu
befintliga mikroorganismerna, som framkalla jäsningen. Detta är
emellertid oriktigt, ty äfven en saft, som genom filtrering gjorts fri från
sporer, visar stark jäsningsförmåga; vidare bibehålles saftens jäskraffc
trots tillsats af antiseptiska medel, såsom arseniksyrlighet, kloroform^
benzol, stora mängder socker eller glycerin, hvilka alla hämma lägre
organismers lifsverksamhet. Slutligen förekomma i normalt framstäld,
blott genom papper filtrerad saft, så få mikroorganismer, ätt de aldrig
skulle kunna framkalla en liflig gasutveckling och framförallt en, som
börjar så hastigt.
Den andra invändningen antager, att den iakttagna
kolsyreutveek-lingen ej betingas genom alkoholisk jäsning utan genom någon annan
process. Det är ej lätt att säga hvilken denna andra process skulld
vara; man skulle kunna tänka på respirationsfenomen eller på en
kolsyreutveckling i följd af ägghviteämnens koagulering, men häremot
anmärkes, att pressaften vid vanlig temperatur utvecklar gaser först efter
tillsats af jäsbart socker men ej efter tillsats af mjölksocker eller mannit.
Vidare uppstår genom saftens inverkan tillnärmelsevis samma mängd
alkohol och kolsyra, som är karakteristik för den vanliga
alkoholjäsningen, hvarjemte sockret försvinner och ersättes af alkohol och kolsyra.
Vid ett försök, som utfördes vid 15° med 200 kbcm. pressaft under
tillsats af kaliummetaarsenit försvann efter 40 timmars jäsning hela
sockermängden, 33.4 gr., samtidigt bildades 15.i gr. kolsyra och 14.9 gr. alkohoL
Den tredje invändningen innefattar den hypotesen, att i pressaften
förhandenvarande lefvande plasmadelar äro orsak till saftens jäsförmåga.
Men äfven detta kan ej vara riktigt, alldenstund jäst, som i 6 timmar
upphettats till 100°, och derför kan anses vara dödad, likafullt
bibehåller sin jäskraft; pressaften kan intorkas eller fällas med alkohol
utan att alldeles förlora sin verkan; allmänna plasmagifter, sådane som
arseniksyrlighet, upphäfva ej jäskraften. Glycerin är bekant såsom ett
värdefullt lösningsmedel för enzymer, hvilket väl vidmakthåller dera&
verksamhet; deremot gå lefvande organismer snart under i starka
glycerinlösningar, troligen genom vattenförlust. För att pröfva
enzymteorien anstälde Buchner två försök, hvarvid å ena sidan torkad
presssaft löstes i sexdubbla mängden af en blandning af lika volymer
glycerin och vatten, å andra sidan en ungefär lika mängd lefvande jäst,,
uppslammades i förenämnda glycerinblandning. På 3 gr. pressaft
tillsattes 8 gr. rörsocker. I följd af vätskans segflutna beskaffenhet gick:
kolsyreutvecklingen långsamt, men jäskraften var densamma som utan
glycerintillsats och lika stor med pressaft som med lefvande jäst.
Slutligen kan också anmärkas, att normalt framstäld pressaft ur mycket
lifskraftig jäst understundom icke visat någon jästverkan, ehuru den enligt
antagandet måste innehålla plasmadelar.
Huruvida glycerin och bernstenssyra uppstå också vid cellfri
jäsning, är ej ännu faststäldt. Man kan uppfatta dessa ämnen såsom
oregelbundna spaltningsprodukter vid den komplicerade reaktionen ellér
ock, i likhet med Duclaux, anse att de ej härleda sig från den
egentliga jäsningsprocessen utan från de med denna vanligen till tiden*
sammanfallande lifsprocesserna, att de således äro omsättningsprodukter..
Om pressaften får stå i en eller två dagar vid vanlig temperatur,»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
