Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
ceritmetallernas treatomighet, och som sålunda bevisar motsatsen till
det, som Wyrouboff ansett sig bevisa.
Slutligen har Muthmann enligt Ostwalds metod undersökt den
molekulära ledningsförmågan hos lantanklorid och lantannitrat, och
därvid funnit värden, hvilka med säkerhet hänvisa på lantans
treatomighet. — Därjämte har han företagit en molekularvigtsbestämning å
vattenfri ceroklorid i alkohollösning enligt Baoulfs metod.
Tvänne bestämningar gåfvo som cerokloridens molekularvigt: 1) 23å
2) 230
CeCl3 fordrar 246, CeCl2 däremot 164.
Dessa fakta synas vara af den beskaffenhet, att äfven fransmännen
böra känna sig öfvertygade om ceritmetallernas treatomighet.
Ny metod för bränvinsbränning genom direkt
förjäsning af stärkelse1).
Eeferat af A. G. Ekstrand.
Historisk öfversigt.
Genom sina klassiska experiment har Pasteur påvisat, att jemte
æroba väsen, hvilka ej kunna lefva utan luft, och anæroba, hvilka ega
en sådan förmåga, det finnes en hel serie intermediära organismer,
hvilka allt efter omständigheterna kunna lämpa sig för det ena såväl
som för det andra tillvarelsesättet. Till dessa organismer höra ett
särskildt slags mögelsvampar, mukorineer, hvilka företrädesvis lefva af
kolhydrater. Normalt äro dessa liksom andra mögelsvampar æroba, de
utvecklas på ytan af sitt näringsmedel och frambringa ett mer eller
mindre utgrenadt mycelium, på hvilket man snart iakttager trådar med
befruktningsorgan. Af mögelsvamparne är mitcor racemosus en mycket
vigtig typ; om dess myceliitrådar bringas ner i en sockerhaltig vätska,
så att de ej komma åt någon luft, frambringa de alkoholjäsning och
antaga tillika ett utseende, som liknar jästsvampen. I beröring med
luften eller i sitt æroba lif förbränner mögelsvampen sockret till vatten
och kolsyra, utestängd från luft eller i sitt anæroba lif förvandlar den
socker till alkohol och kolsyra. Samma egenskaper återfinnas hos flera
svampar, som tillhöra mögelsvamparne och sedan gammalt användts
för framkallande af alkoholjäsning. Sådane äro aspergülus oryzæ, hvilken
i Japan begagnas för tillverkning af saké eller risvin, chlamydomucor
orysæ, som användes på Java till förjäsning af rörsockermelass;
asper-gülus Wentii, hvarmed soja beredes på Java m. fi.
Icke alla mögelsvampar äro lika egnade för framställning af alkohol;
väl kunna alla under här ofvan omnämnda förhållanden gifva alkohol,
men man har genom jemförande försök funnit, att de bildade
alkoholmängderna ej äro lika stora. Bland orsakerna härtill måste särskildt
framhållas, att svamparnes verksamhet hämmas genom närvaro af
l) Ur en uppsats af A. Fernbach i Ergänzungsheft I till Zeitschrift für
Spiritusindustri 1899, jmfr denna tidskrift X, 36 (1898).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
